Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Storbritannien är en uppfuckad katastrof

Stig Fredrikson.Foto: MIKAEL SJÖBERG
Foto: BONNIERS
John le Carré.Foto: HARRY BORDEN / BONNIERS

Just när alla trodde att den gamle John le Carré lagt pennan på hyllan, slår han till.

Stig Fredrikson finner en agentroman som rasar mot britternas väg mot framtiden. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Nej, John le Carré lyckades inte stoppa brexit och få Storbritannien att tänka om och stanna i den Europeiska unionen. Men han gjorde verkligen vad han kunde.

Egentligen hade nog denne spionthrillerns mästare redan avslutat sitt författarskap. Under det kalla kriget gav han oss oförglömliga gestalter som George Smiley. Och för ett par år sedan återkom han till sin genombrottsroman ”Spionen som kom in från kylan” i boken ”Spionernas arv”. Den handlade om en restpost från Smileys dagar, där ”the Circus” nu befolkades av gråa byråkrater som inte hade ett hum om hur det var på den riktiga agenttiden.

Han gav också ut en ömsint memoarbok, ”Duvornas tunnel”, som bestod av nedslag i ett mer än femtioårigt författarliv, och alla trodde att nu hade John le Carré sagt sitt.

Men brexit fick honom att ta till pennan igen. 88 år gammal har John le Carré skrivit en bok där nästan varenda sida andas hans raseri över det totala kaos som brexit har åstadkommit i Storbritannien. Frågan är om han inte den här gången överträffar sig själv i dräpande formuleringar, på grund av sin vrede över vad han ser som ett enda stort svek mot Storbritanniens egna intressen.

Han har placerats på en avdelning för föredettingar och ägnar sig mest åt att spela badminton.

Huvudpersonen Nat är bara 47 år men redan en veteran i den brittiska underrättelsetjänsten. Han har länge varit en skicklig ”agent runner”, alltså anställd på brittiska ambassader med diplomatyrket som täckmantel för att kunna hantera agenter i stationeringslandet. Men nu är han tillbaka i London och det verkar som om hans tid ute på fältet är över. Han har placerats på en avdelning för föredettingar och ägnar sig mest åt att spela badminton. Det är en motspelare, Ed Shannon, som för tillbaka Nat in i den riktiga spionvärlden igen, men inte på det sätt som läsaren tror från början. För då vore le Carré inte le Carré.

Det är för det mesta Ed som får uttala mycket av författarens ursinne över sakernas tillstånd. ”Det är en jävla uppfuckad katastrof att Storbritannien har beslutat sig för att lämna EU med Donald Trump i Vita Huset”, heter det. En annan person säger: ”Trump är Putins skithusstädare. Han gör allt för lille Vladi som lille Vladi inte kan göra själv: pissar på den europeiska enigheten, pissar på mänskliga rättigheter, pissar på NATO”.

John le Carré vet också redan nu hur det kommer att gå: Storbritannien kryper upp i famnen på storebror USA efter brexit. Donald och Boris blir det nya tandemparet, och de kommer sedan att gemensamt motarbeta det land som borde vara Storbritanniens verkliga bundsförvant, nämligen Tyskland. När det händer, kom inte och säg att inte John le Carré varnade.

 

Stig Fredrikson är journalist och tidigare utrikeskorrespondent i Moskva. Han är aktuell med boken Ryssland utan Putin”. 

ROMAN

JOHN LE CARRÉ

En fri agent 

Översättning Hans-Jacob Nilsson 

Bonniers, 293 s.

Se senaste Kultur-Expressen här:

Frida Beckman och Victor Malm gästar Kultur-Expressen. Från 10 december.