Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kroppsidealen kan inte lagstiftas bort

Den svenska influencern Misslisibell är positiv till lagförslaget.
Foto: Privat / Instagram
Amanda Sparman.
Foto: Privat

En norsk lag ska kräva att influensers informerar sina följare om att en bild är retuscherad. 

Amanda Sparmann ser ett välvilligt, men verkningslöst, initiativ för att motverka kroppshets. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Enligt en ny norsk lag ska influensers märka retuscherade bilder. Tanken är att förslaget ska motverka kroppshets. Dagens retuscheringsverktyg är, enligt norrmännen, så sofistikerade att man inte kan se att en bild ändrats, en midja smalnats eller en rumpa förstorats.

Det får mig att tänka på sekelskiftet. I dåtidens fotografier har kvinnorna omöjligt små midjor, så små att de ser ut att kunna knäckas på mitten vilken sekund som helst. De var förstås retuscherade de med. Precis som hollywoodstjärnor på 30-talet, och modeller i varenda Vogue-upplaga någonsin. Går vi ännu längre tillbaka, tiden före kameran, såg konstnärer till att måla porträttsubjektet på ett fördelaktigt sätt – utan rynkor, blemmor och tunnhårighet. Idealen har alltid varit omöjliga. Förfalskade. Det tror jag att flickor och kvinnor vet bättre än någon.

Och även om jag tycker att stortinget i Norge har hjärtat på rätt ställe har de inte begripit problemet. Att vackra bilder inte talar sanning är uppenbart. De påverkar oss ändå. 

Ja, bilderna befäster normen - men det gör de oavsett märkning

Det här greppet är förstås inte nytt. När Dove lanserade sin Real beauty-kampanj år 2006 visade de hur en modell sminkas, stylas, och retuscheras till perfektion. Bildbanken Getty images förbjöd ”överdriven” retuschering 2017. Och 2019 raderade Instagram de filter som imiterade plastikkirurgi. 

I åratal har otaliga magasin, varumärken, feminister och digitala plattformar tagit strid mot omöjliga ideal genom att förbjuda och kritisera. 

Ändå mår vi skit.

Ändå försöker vi närma oss de där omöjliga idealen genom kosmetiska ingrepp, smink, spanx, och filter. Och trots att vi, rent intellektuellt, vet att de bilder vi ser i sociala medier är idealiserade hinner känslorna alltid före. 

Hade initiativet varit konsekvent hade det också krävt att man märkte smink, hudvård, träningsrutiner, dieter, kosmetiska ingrepp, ja kanske till och med sina gener. Och varför inte också kamerainställningar, vinkel, ljussättning? Bidrar inte allt detta till bildens effekt? Mår man bättre av att se en omöjligt snygg bild som inte är retuscherad?

När kvinnan i bilden retuscheras har hon redan gått igenom en raffineringsprocess, en process som börjat den dag hon förstod att utseendet är hennes viktigaste egenskap. Photoshop är bara grädden på moset, för hon har redan gjort majoriteten av jobbet i verkligheten. Trots att bilden är falsk klingar budskapet sant: Så här ska du se ut.

Det framstår faktiskt som lite ironiskt att den här nya norska marknadsföringslagen är så ytfixerad. Ja, bilderna befäster normen – men det gör de oavsett märkning. Deras funktion är att påminna kvinnor om sitt sanna uppdrag: att ständigt jaga perfektion, att hela tiden se mållinjen förflyttas. Att ingen bryr sig om en kvinnas inre om man inte först lockats av hennes yttre. Vem kan då klandra henne för lite Photoshop?


Av Amanda Sparmann

Amanda Sparmann är modevetare och skribent.



Om Mellins raseri – i mediepodden ”Lägg ut”

https://embed.radioplay.io?id=86135&country_iso=se

Så stoppas Jimmie Åkesson från ”Sommar”, Lena Mellins ilska mot Nooshi Dadgostar och historien om när Diamant Salihu tog Zlatan till nya höjder. Expressens mediepodd med Karin Olsson och Magnus Alselind.