Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kritiken mot kyrkan bygger på fördomar

Antje Jackelén får kritik för att inte markera tillräckligt tydligt mot attacker mot kristna. Foto: Sigge Klemetz
Joel Halldorf. Foto: Mikael Sjöberg
Jenny Sonesson har kritiserat Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan tycks inte kunna vinna.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

I försommarens migrationsdebatt anklagades den för känslosamma vädjanden i stället för konkreta förslag.

Någon skrev om "gråterskor" och i Dagens Samhälle suckade Jenny Sonesson över att regeringens åtstramade flyktingpolitik ”förutsägbart mötts av ramaskrin från Svenska kyrkan” (17/6).

Men efter mordet på den franske katolske prästen Jacques Hamel verkar i stället bristen på ramaskri vara problemet för Sonesson. Det räcker inte att Svenska kyrkan fördömt dådet, eftersom det skett genom ”en okänd tjänsteman” och inte av ärkebiskopen själv (DN 3/8).

Ett intressant tillägg till den liturgi som vanligen följer islamistiska terrordåd, där muslimska företrädare avkrävs avståndstaganden. Nu måste alltså även Svenska kyrkan försäkra omvärlden om att man inte gillar våld mot kristna?

Kritiken bottnar mer i fördomsfullhet än i fakta. Svenska kyrkan ägnar sig inte bara åt gråtmild moralism utan har mobiliserat varje församling i arbetet för integration. Terrorn fördömer man med självklarhet – samtidigt som man arbetar aktivt med nödhjälp på plats.   

Om det finns en försyndelse värd att lyfta gäller det inte responsen på enskilda terrordåd utan oförmågan att skapa opinion kring de senaste årtiondenas förföljelse av kristna i Mellanöstern. Men denna skuld delar Svenska kyrkan med alla kyrkor i Sverige.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!