Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Som att kika in bakom ridån på en dockteater

Jockum Nordström, skissmaterial.Foto: Emma Krantz
Jockum Nordström.Foto: Emma Krantz
Jockum Nordström, "Skiss till Triumfbåge för halta".Foto: Johan Persson
Sara BergFoto: MIRIAM PREIS

Skissernas museum ställer ut verk av Jockum Nordström.

Sara Berg ser en charmig utställning med inspiration från barndom och relationer.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Precis som Matisse började Jockum Nordström arbeta med pappersklipp av hälsoskäl. Han fick eksem av akrylfärg och lösningsmedel och efter att ha tecknat detaljerat i blyerts under många år, ägnar han sig numera främst åt kollage. Han klipper naiva och lekfulla bilder på fri hand och lite allt möjligt ur tidningar och magasin under veckor i sträck. Sedan ligger han i en lövhög av papper på golvet, där han systematiserar och pusslar ihop delarna till färdiga verk.

Några säljs dyrt – Nordström är i dag en av Sveriges mest betydande, nu levande konstnärer – andra hamnar i en låda i ateljén. Det är ett urval av dessa som nu ställs ut på Skissernas i Lund, ett museum som gjort just den kreativa processen bakom ett konstverk till sin nisch.

Nordströms ymniga, prestigelösa och prövande arbetsmetod är något av en dröm i det här sammanhanget och det är lyxigt att få ta del av skapandets olika steg. Samtidigt är det ingen enorm skillnad mellan skissmaterialet och de färdiga verk som också visas, de flesta för första gången. Ibland är det bara det faktum att ett verk är signerat och inramat som separerar det från ett ofullbordat.

Jockum Nordström, "The Anchor Hits the Sand" (detalj).Foto: Emma Krantz

Utställningens huvudnummer är en skuggspelsinstallation ljudsatt av konstnärens son Rudolf Nordström, i musiksammanhang känd som Mr. Tophat. Bakom en semitransparent vägg dansar yxiga pappfigurer till ett soundtrack baserat på gamla stenkakor, även det finurligt nog skapat i kollageteknik. Baksidan är nästan charmigast; det känns som att få tjuvkika bakom kulisserna på en dockteater.

Men jag blir ändå mest förtjust i den vilsamt naturfärgade blandning av kollage och skulpturer som upptar större delen av lokalerna. De tycks ha hämtat sin färgskala från Gotland, där Jockum Nordström arbetar flera månader om året och vars karga, ödsliga miljö skildras i en skakig, Super 8-film från konstnärens hundpromenader på ön.

Annars är barndom och relationer två tydliga inspirationskällor. Uppväxtens höghusområde blir snygg brutalism i papp och överallt hittar man spår av barnklotter. Så är mycket av materialet också återbruk och tillvaratagna restbitar, som tändsticksaskarna som använts som byggmaterial i en rad skulpturer.

Nordström ville bråka med den hårda, datorritade arkitekturen genom att presentera en ranglig båge.

Den ena är en tidig prototyp till ett offentligt verk i ett bostadsområde i Stockholm, med arbetstiteln ”Triumfbåge för halta”. Nordström ville bråka med den hårda, datorritade arkitekturen genom att presentera en ranglig båge. Det visade sig att arkitekten älskade den.

Att man kan ha ett både busigt och barnsligt förhållningssätt till sitt konstnärskap, men ändå ta sin konst på största allvar, framkommer upplyftande uppenbart i den här utställningen.

 

KONST

JOCKUM NORDSTRÖM

”Utan lykta”

Skissernas Museum, Lund

Till 18/10

 

Sara Berg är kritiker och medarbetare på Expressens kulturredaktion.