Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Samhällets våld mot de utsatta mödrarna

Sara Rad, ”Mamma är inget helgon II”, 2020Foto: Sara Rad.
Sarasvati Shrestha, ”Efter döden kommer drömmen”, 2020Foto: Hanna Ukura.
Lizette Romero Niknami.Foto: PRIVAT
Macarena Cerda, MAMI. Fotografi.Foto: Botkyrka konsthall.

Botkyrka konsthall presenterar ett prisma av villkorade modersöden.

Lizette Romero Niknami ser en skräckfilm men fastnar för en telefon.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Modern, denna ständigt ältade figur. Hon kan vara helig som jungfru Maria, snygg men ondskefull som styvmödrar i sagor, eller galen som i Marguerite Duras ”Älskaren”. Utställningen ”MAMI : AMA : MÖDRAR” på Botkyrka konsthall tar sig an modern genom en rad verk som skildrar henne ur döttrarnas perspektiv. Alla utställningens mödrar har två saker gemensamt: de är migranter och arbetare. Här mejslas en prisma av modersöden fram, villkorade av fattigdom, sjukdom och trauma.

Leila El Harfaouis skulptur av ett kvinnoansikte är fruset i ett skrik och har apodoser och paracetamolkartonger hängande över sig. Det är en hård kritik mot både vårdapparaten och arbetslinjen som intagit kvinnans kropp, så bokstavligt att medicinkartorna omringar henne. Emma Dominguez fotografier tecknar likaså en smärtans geografi, där inzoomningar av husväggar och ärr samsas med brev till försäkringskassan, där en kvinna bönar om att få sjukpenning. Det är som att se en skräckfilm om det etnifierade klassamhällets bottenskikt. 

Macarena Cerdas videoverk börjar i ett liknande mörker, men snart ges i stället kärlek och skönhet plats i verket, där en dotter dansar och strör blomblad över sin mor. Det går att förstå som ett uttryck för stolthet och emotionell läkning. Dansen som form för läkning återfinns även i Sara Rads porträtt av en kvinna som dansar i ett kargt stenlandskap. 

Allra mest fastnar jag för Sarasvati Shresthas interaktiva telefon, där man genom olika knapptryckningar får lyssna på såväl sång som samtal. Telefonen implicerar både intimitet och avstånd: att höra någons röst så nära, men samtidigt behöva en telefon för att överskrida rummets gränser.

Utställningens pendling mellan det samhälleliga våldet och döttrarnas ömhet, skapar en tvetydig sång som inrymmer både bottenlös sorg och hyllning. Det lämnar en, kanske naiv, men inte desto mindre subversiv, känsla av att kärleken fortfarande är möjlig. 

 

Konst

MAMI : AMA : MÖDRAR

Botkyrka konsthall

Till 16/1 2021

 

Lizette Romero Niknami är författare och kritiker på Expressen Kultur. Hon debuterade i augusti med ”De försvunna”. 

 

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=73717&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.