Happening i Průhonice, april 1969. Foto: Jan Ságl / Sammlung Muzeum Sztuki, ŁódźHappening i Průhonice, april 1969. Foto: Jan Ságl / Sammlung Muzeum Sztuki, Łódź
Happening i Průhonice, april 1969. Foto: Jan Ságl / Sammlung Muzeum Sztuki, Łódź
Den estniske konstnären Kaarel Kurismaas skulptur "Droppljud".Den estniske konstnären Kaarel Kurismaas skulptur "Droppljud".
Den estniske konstnären Kaarel Kurismaas skulptur "Droppljud".
Hynek Pallas. Foto: MIKAEL SJÖBERGHynek Pallas. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Hynek Pallas. Foto: MIKAEL SJÖBERG

Så revolterade musiken och konsten mot kommunisterna

Publicerad

I Berlin visas just nu en utställning om den alternativa konst-och musikscenen i det kommunistiska Östeuropa.

Hynek Pallas slås av att dåtidens auktoritära maktspråk låter kusligt likt dagens retorik i samma länder.

KONST | RECENSION. Ett blippande elektroniskt ljud fyller Berlins konstakademi. Det är inget ekolod, utan den estniske konstnären Kaarel Kurismaas skulptur "Droppljud". Konstruktionen är modellerad på de högtalare som fanns i offentliga rum och på arbetsplatser i det kommunistiska östblocket. Små tårar rinner ur trattarna.

Droppljud från 1975 tillhör de mer sofistikerade verken på den banbrytande utställningen "Notes from the underground – konst och alternativ musik i Östeuropa 1968 – 1994" på Akademie der Künste. Vilket inte betyder att resten är mindre intressant. 

Utställningen, kurerad av kompositören Sergej Newski, visar hur alternativkulturens uttryck stod i relation till politiken. När regimerna efter 1968 fortsatte påstå hur avancerade de var gentemot det dekadenta väst, så vände sig musiker till det socialistiska projektets motsats: primitivismen. På scen imiterade långhåriga typer monotona rörelser från arbetarpropagandan. Texter sammansmälte människa och maskin i dystopiska depressioner.

Influerade av punken bildades band som ungerska "shamanpunkarna" De galopperande obducenterna vars dronemusik framfördes på instrument av kedjor och cykelhjul. Bandens öppna form och konserter var motstånd: sedan stalinisterna drevat mot jazzen på 1950-talet sågs improvisation som individuell frihet. 

Charta 77

I Tjeckoslovakien var det rättegången mot de Velvet underground-inspirerade experimentrockarna The plastic people of the universe som 1976 sammanförde intellektuella med musikerna och ledde till medborgarrättsdokumentet Charta 77. 

Objekten på "Notes from the underground" skapades utan kommersiell potential. De hemmagjorda pytteupplagorna är fascinerande hantverk: som de ungerska dissidenternas motsvarighet till Mr Music – en kassettprenumeration under namnet Radio artpool – popkonstiga LP-omslag från DDR eller designern Tamás Királys extravaganta New wave-kostymer. Samtidigt var detta naturligt i femårsplanernas illa skötta värld, där DIY var vardagstvång om det så gällde elektronik eller omsydda kläder.

Kusligt aktuell

Vilket inte betyder att musiken nådde "vanligt folk". Det rörde sig om artister med publik stor som en konstskolehappening. Det var lätt för regimerna att slå ner på dem. En viktig behållning på konstakademin är därför propagandafilmen mot The plastic people of the universe från 1977 som visar hur kusligt aktuell utställningen är.

För den som undrar var rötterna till dagens auktoritära maktspråk står att finna är det nämligen bara att byta ut "antisocialistiska värderingar” mot antitjeckiska (-polska, -ungerska). Orden i filmen är i övrigt desamma: eliter, normupplösning, västinfluenser. Och – nu som då – försöken att separera vissa grupper från rätten till rättigheter. Tyvärr behövs det, precis som förra gången, mer än en hemmasnickrad kulturrevolution för att bryta den utvecklingen.

 

Av Hynek Pallas

Hynek Pallas är kulturskribent, doktor i filmvetenskap och författare. Han senaste bok är "Oanpassbara medborgare - historien om förföljelsen av de tjeckiska romerna".

 

LÄS MER - Hynek Pallas: Så tämjer Kina Hollywood 

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång om det farliga Facebook med Rasmus Fleischer och Sam Sundberg. Kultur-Expressen finns också som podcast.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag