Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kläderna ska förstås med kroppen – inte intellektet

Installationsbild från ”Gianni Versace retrospective”Foto: Textilmuseet, Borås
Jacka och byxa från Versaces ”Miss S&M”, 1992Foto: Textilmuseet, Borås
Installationsbild från ”Gianni Versace retrospective”Foto: Textilmuseet i Borås
Foto: OLLE SPORRONG

Textilmuseet i Borås ställer ut modeikonen Gianni Versaces skapelser.

Philip Warkander ser en utställning som inte famnat brett nog.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Versace är för många sinnebilden av vulgaritet och nyrikedom, en övertydlig symbol för svarta pengar, sunkiga värderingar och dålig smak. För andra representerar Versace en avancerad postmodern design där högt och lågt kombineras på nya sätt, inte minst genom referenserna till barock, renässans och hellenism. 

Modehuset grundades 1978 av Gianni Versace, och med sin skarpa färgskala och livsglädje kom det att stå i bjärt kontrast till 1980- och 1990-talens japanska mode som premierade det dekonstruerade, intellektuella och monokroma. 

Läder och metall utgör de viktigaste materialen och kollektionen är en explicit flört med sexuella dominanslekar, underkastelse och begär.

Men, Versace ska förstås på ett känslomässigt och kroppsligt vis, inte genom intellektet. Det är inte trots utan tack vare sin faiblesse för det glamorösa och flärdfulla som Versace blev ett av det sena 1900-talets viktigaste namn inom mode. 

Utställningen i Borås skildrar perioden från 1989 till Gianni Versaces död 1997. Han mördades utanför sin lyxvilla på Ocean Drive i Miami, i South Beach-distriktet vars estetik kännetecknas av en explicit homosexuell livsstil: män i bjärta färger och minimala outfits som visar upp sig för varandra som sexobjekt. Efter en uppväxt i katolska, fattiga Kalabrien måste denna värld ha framstått som minst sagt frigörande, och den har tydligt påverkat 1990-talets herrkollektioner, där manskroppen synliggörs och sexualiseras. 

Delar av Versaces mest kända kollektion, ”Miss S&M” från 1992, ingår också i utställningen. Läder och metall utgör de viktigaste materialen och kollektionen är en explicit flört med sexuella dominanslekar, underkastelse och begär. Plaggen kompletteras med bilder och filmklipp från perioden. 

Urvalet är välgjort men hade nog varit ännu starkare om man inte bara samarbetat med privata samlare utan även plockat från Versaces egna arkiv, där många av de mest intressanta plaggen finns. Men, detta kompenseras av en väl genomförd scenografi som skapar en rumslighet med tydliga kopplingar till Versaces form- och idévärld.  

Mode

Gianni Versace retrospective

Textilmuseet, Borås

Till 12/4 2020

Philip Warkander är lektor i modevetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.

Varför hatar alla postmodernismen? 

Postmodernism är ett av samtidsdebattens stora skällsord, men få har förstått vad det egentligen betyder. 

Professor Frida Beckman och Expressens Victor Malm reder ut det problematiska begreppet i veckans Kultur-Expressen med Daniel Sjölin som programledare.