Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hon var först med att rätt fånga en solstråle

Anna Ancher stående i Krøyers ateljé, Skagen.Foto: SKAGENS KONSTMUSEER
Anna Ancher, ”Kvällssol i konstnärens ateljé på Markvej”, efter 1913.Foto: SKAGENS KONSTMUSEER
Anna Ancher, ”Konstnärens mor Ane Hedvig Brøndum i det röda rummet”, 1909.Foto: JAKOB SKOU-HANSEN / SKAGENS KUNSTMUSEER
Anna Ancher, ”Skördetid”, 1901.Foto: OLE AKHØJ / SKAGENS KUNSTMUSEER
Conny C-A Malmqvist.Foto: TOMAS LEPRINCE

Anna Ancher var förtegen om sitt måleri och sin originella palett.

Conny C-A Malmqvist ser konflikten mellan Gud och Darwin i ett säreget ljus.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Anna Ancher (1859-1935) är intimt förknippad med Skagenmålarna. Men på Statens museum for kunst står hon ensam. De omkring 150 målningar är indelade i fem teman; ljus, färger, landskap, religion och förenkling. Ljuset har huvudrollen. ”Hon var i dansk konst den första, som rätt förstod, att fånga en solstråle”, skrev en kritiker med anledning av hennes 70-årsdag. Man kan förledas att tro att hon var impressionist. Det stämmer inte. 

Anna Ancher, "Kvällssol i konstnärens ateljé på Markvej", efter 1913.Foto: SKAGENS KONSTMUSEER

Hennes palett var ytterst originell: den danska allmogepaletten med preusserblått och mörkgrönt, i kombination med de klara färger som var sista skriket i Paris. Att allmogefärger och jordfärger var bannlysta från impressionismens ljusa palett struntade hon i. 

Hon var förtegen om sin konst, i stället lät hon penseln tala.

Impressionismen hade däremot lärt henne att naturalismen är falsk, att den är fången i schabloner. I själva verket kan en blond flickas hår ha violetta nyanser. För det vi ser är inte tingen utan ljuset som reflekteras från dem. Anchers besatthet av ljuset har ibland tolkats religiöst. Är det ett andligt ljus vi ser i hennes målningar? Utställningen ger inget svar. Hon var förtegen om sin konst, i stället lät hon penseln tala. 

Anna Ancher, ”Skördetid”, 1901.Foto: OLE AKHØJ / SKAGENS KUNSTMUSEER

Till skillnad från de andra i konstnärskolonin på Skagen levde Anna Ancher hela sitt liv där. Hon delade glädje och sorg med ortsborna vilket hon skildrade i sitt måleri. Här finns landskapsmålningar och religiösa motiv som är nya för mig. Och en mycket märklig bild som kom till henne i en dröm. En naken kvinna med ansiktet dolt av det långa håret sitter på knä vid ett stort kors på en kyrkogård. Mittemot sitter en gammal svartklädd kvinna med bedjande händer. 

I hennes bokhylla stod Bibeln bredvid Darwins ”Om arternas uppkomst”.

Är det Anna och hennes fromma mor? Är bilden ett uttryck för konflikten mellan den religiösa livsvärlden och det moderna konstnärslivet? Tolkningen kanske inte är så långsökt för i hennes bokhylla stod Bibeln bredvid Darwins ”Om arternas uppkomst”.

Den som inte har möjlighet att uppleva denna fantastiskt rika utställning i Köpenhamn har möjlighet att se den i Skagen, dit den kommer till sommaren.

KONST

Anna Ancher

Statens museum for kunst, Köpenhamn

Till 24/5

Conny C-A Malmqvist är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.