Serena Carones "Cent chauves-souris" (Hundra fladdermöss). Foto: BÉATRICE HATALASerena Carones "Cent chauves-souris" (Hundra fladdermöss). Foto: BÉATRICE HATALA
Serena Carones "Cent chauves-souris" (Hundra fladdermöss). Foto: BÉATRICE HATALA
Serena Carones "Lièvre chasseur" (Jaktharen/Haren som jägare). Foto: BÉATRICE HATALASerena Carones "Lièvre chasseur" (Jaktharen/Haren som jägare). Foto: BÉATRICE HATALA
Serena Carones "Lièvre chasseur" (Jaktharen/Haren som jägare). Foto: BÉATRICE HATALA 
Foto: STEFAN TELL / BONNIERSFoto: STEFAN TELL / BONNIERS
 Foto: STEFAN TELL / BONNIERS

Här står djurvärlden på pass bakom varje hörn

Publicerad

2007 stod Sophie Calle för Frankrikes bidrag till Venedigbiennalen. Nu har hon flyttat in på "Jaktens och naturens museum" i Paris. Magnus Florin ser en jagande konstnär som letar efter mening.

KONST | RECENSION. "Jaktens och naturens museum" i Paris är gjort som en förmögen samlares privatpalats. Jägare på 1500-talstapisserier, vapensalongen, trofésalen. Cranach, Rubens och Chardin i guldram. Magnifika byråer – man drar ut en låda och finner en Dürer.

Men var är husets herre? Kanske på jakt? I stället har djuren flyttat in. I en länstol sover en räv, runt hörnet ett vildsvin. En kronhjort med kupade öron, en varg med lågande blick. Innerst är enhörningens gömme.

Ekologiskt

Ett av dessa gamla tokiga museer som mest speglar sig själva? Knappast. Det här är en ambitiös skapelse av industrimannen François Sommer och hans hustru Jacqueline, invigt 1967 som frukten av en på sin tid radikal vision av etisk jakt och ekologisk medvetenhet. Nu tolkas intentionerna av en museiledning som bjuder in samtida konstnärer till att ta plats bland samlingarna.

Praktmålningarnas jakthundar vaktas av "Puppie", Jeff Koons lurviga terriervalp. Taket i Dianas kabinett är klätt av Jan Fabre – med ugglehuvuden och fjädrar i en fabeldröm bortom förståndet. Och just nu är Sophie Calle inviterad att befolka museet med sin värld.

Sophie Calle har rest en gravsten till sin saknade pappas minne.Foto: SOPHIE CALLE

Hennes konst har en hel del med jakt att göra. I varje fall om man tänker på byte och spårande och förföljande, alltifrån "Venetiansk svit" (1980) – dokumentationen av hur hon stalkar en man till och i Venedig. Tråden löper in i ett par nya verk baserade på kontaktannonsernas sökande och jagande, ända in i Tinder.

Venedigbiennalen

Projekten brukar initieras av ett obehag, så har hon beskrivit det. En man gör slut per mail ("Ta hand om dig") och hon svarar med att dokumentera 107 kvinnors olika tolkningar av orden ända ner i lingvistiken, det blir Frankrikes bidrag till Venedigbiennalen 2007. Och hon slipper lida.

Besökaren imponeras och förskräcks av hennes sociologiska känslosvalka. Det är som om hon har bosatt sig på en planet långt från sitt hjärta. Paradoxalt, eftersom hon är så besatt av att älta sina närmastes bortgång och frånvaro. Vänner, mamma, pappa – och katten Souris.

 

LÄS MER – Magnus Florin: Odysseus är kusin med Don Corleone

Mausoleum

Här i synnerhet faderns död för några år sedan. Enligt Sophie Calle blev hon konstnär enbart för att behaga honom. Nu efter hans död saknas mottagaren, och läkemedlet blir att återkalla honom i konsten – för att undgå tomrummet och sorgen.

Hon besvärjer även sin egen död i ett idealmausoleum utfört av medutställaren Serena Carone. Sophie Calle tronar attraktiv med slanka bara ben i kort klänning, omgiven av uppstoppade djur vari hennes närmaste hittat nya hem: en tiger (pappa), en giraff (mamma) och en zebra (katten).

Vackraste verket på utställningen är Serena Carones "Gråterskan". En byst i vit fajans som är den långsammaste fontänen i världen: sakta tåras hennes ögon, droppar faller, små plask i karet där nere. Inget mirakel, inget Jesu blod, bara skönt att gråta lite.

 

LÄS MER – PETER CORNELL: Döden är granne med eros

 

 

KONST

SOPHIE CALLE & SERENA CARONE

Beau doublé, Monsieur le marquis!

Musée de la chasse et de la nature

Paris, till 11/2

 

 

Magnus Florin är författare, regissör och medarbetare på Expressens kultursida.

 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag