Från "New Eelam" av Christopher Kulendran Thomas. Foto: JAN WINDSZUSFrån "New Eelam" av Christopher Kulendran Thomas. Foto: JAN WINDSZUS
Från "New Eelam" av Christopher Kulendran Thomas. Foto: JAN WINDSZUS
En muralmålning av Alexander Dienka. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALLEn muralmålning av Alexander Dienka. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALL
En muralmålning av Alexander Dienka. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALL
Från byggandet av området Råslätt i Jönköping 1968. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALLFrån byggandet av området Råslätt i Jönköping 1968. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALL
Från byggandet av området Råslätt i Jönköping 1968. Foto: OKÄND / TENSTA KONSTHALL
Foto: MIKAEL SJÖBERGFoto: MIKAEL SJÖBERG
 Foto: MIKAEL SJÖBERG

Det här kan vi lära oss av miljonprogrammet

Publicerad

Tensta konsthall visar på bristen av bostäder som folk har råd med.

Dan Hallemar påminns om en tid när regeringen byggde sunt och rymligt till folket.

RECENSION | ARKITEKTUR. Vad kan man lära sig av de hus som byggdes under miljonprogrammets tid? 

En hel del, visar det sig när man ser den lilla fina utställningen ”Välfärdselement” av Erik Stenberg och Helena Westerlind, som nu visas på Tensta konsthall. 

1967 skriver den svenska regeringen att ”hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader”. För att snabbt kunna bygga många, gärna hyfsat stora bostäder, måste byggandet rationaliseras. Man behöver färdiga betongelement, som legobitar, som kan tillverkas på fabriker och sedan sättas ihop på olika sätt. 

Välgjort miljonprogram

I slutet av 1960-talet fanns sexton olika så kallade stomelementsystem för bostäder. Idag när man bygger nya bostäder finns bara fyra. Möjligheterna till variation i valfrihetens tid är långt färre än de var 1967, konstaterar Stenberg och Westerlind i utställningen. Det svenska miljonprogrammets betongsystem var, i jämförelse med andra prefabricerade system runtom i världen, extremt välgjorda, med generösa planer och bra material. 

 

LÄS MER – Städerna måste börja byggas för alla

 

Samtidigt visas utställningen ”New Eelam” av Christopher Kulendran Thomas i konsthallen. Den är en utopi om en värld bortom nationsgränser, där de digitala molnen ska göra oss fria. Resultatet är paradoxalt nog den lokala arkitekturens återkomst. I det här fallet har det lett till att Konstfacksstudenter har byggt möbler till ett klassrum i konsthallen, för till exempel de språkcaféer man har där. 

Väldigt fint

Det har blivit väldigt fint och verkar användas och de som sitter där och sliter med det märkliga språket svenska har också lämnat sina nationer. Men de har inte kommit hit via det digitala molnet.

Stenbergs och Westerlinds vinkel på bostadsfrågan är konkret och beprövad, Kulendran Thomas är synnerligen diffus. Båda saknar dock det mest nödvändiga: En politik som skulle vilja att det byggdes bostäder som fler har råd med.

 

ARKITEKTUR

 

VÄLFÄRDSELEMENT

Erik Stenberg och Helena Westerlind

New Eelam: Tensta

Christopher Kulendran Thomas

Tensta konsthall, Stockholm

Till 14/1 2018

 

Dan Hallemar är kritiker på Expressens kultursida. Han driver också Staden, en podcast om arkitektur.

 

LÄS MER – Statistiken borde spelas upp på Sergels torg 

 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag