Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Budskapet lyder: Gör Rom stort igen!

Giovanni Battista Piranesi, Cestiuspyramiden, ur sviten "Utsikter frånRom", 1748-1778
Foto: Statens museum for kunst
Magnus Florin
Foto: OLLE SPORRONG

Giovanni Battista Piranesis ögonblicksbilder från det förflutna tar plats på Statens museum for kunst i Köpenhamn.

Magnus Florin fängslas av propagandisten som ville få Rom att återuppstå.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Med fina linjer etsar han fram Fontana di Trevi, där Anita Ekberg en gång skulle ta sitt berömda dopp. Giovanni Battista Piranesi (1720-78) skapar en spektakulär ögonblicksbild där samtidens romare samlas runt ett slösande fantasteri av marmor, vatten och mytologi. En etsning för marknaden – den eviga staden var tidigt turisternas kultplats.

Men för Piranesi låg fontänens verkliga märkvärdighet inte i den barocka yppigheten, utan i den gamla romerska ingenjörskonst som fick vattnet att flöda. Fontana di Trevi är slutstationen för den underjordiska akvedukten Acqua Vergine, ursprungligen skapad år 13 före vår tideräkning, på kejsar Augustus tid.

Så när romarna på Piranesis etsning dricker av fontänens vatten läppjar de också på ett förflutet storslaget Rom. 

Och just det var budskapet till samtiden. Inte sorg över något förlorat, utan tvärtom glad uppfordran. Smaka källvattnet! Låt Rom återuppstå!

En häpnadsväckande visuell kraft slår emot mig när jag ser den nya Piranesiutställningen på Statens museum for kunst i Köpenhamn. Och den kraften kommer ur budskapet – det är utställningens övertygande poäng. Bildkonstnären, arkitekten, designern och arkeologen Piranesi tar ställning som propagandist i den stora grekisk-romerska kontrovers som uppfyllde hans samtid. De franska upplysningsmännen – som Voltaire – hade fräckheten att hylla den grekiska antiken och nedvärdera romarna som bleka härmare. Medan Piranesi & co ansåg grekerna tråkiga och akterseglade av romarnas självständiga och tekniskt avancerade konst och kultur. 

Giovanni Battista Piranesi, blad ur sviten "Fängelsefantasier", efter 1761
Foto: Statens museum for kunst

Den märkvärdiga sviten ”Fängelsefantasier” – är den inte motsatsen till propagandabudskap? Dunkla rum utan utgång, uppbrutna perspektiv som hos M.C. Escher. Underliga maskiner, jättelika hjul och hängande kättingar som på en gång associerar till skeppsvarv, tortyrkammare och teater. För romantikerna var de drömkammare, intuitivt ritade under påverkan av inre tvång, hög feber och sinnesvidgande droger. Baudelaire, Fritz Lang och Borges fantiserade vidare i de spåren.

Men man kan se på fängelsesviten med kyligare blick. Det gör också museets Hanne Kolind Poulsen, som står bakom både utställningen och den rika katalogen. För henne är den första utgåvan från 1749-50 framför allt ett mästarprov avsett att visa fantasirikedom och teknisk skicklighet. Medan de hårda omarbetningarna i den andra utgåvan 1761 ansluter sig till den antigrekiska propagandan. På så vis att Piranesi här vill gestalta det förfall som kom med det grekiska inflytandet, då den ädla romerska rätten började brytas ned av despotiska kejsare.

Så även här är det underliggande budskapet: Gör Rom stort igen!


KONST

PIRANESI. SYNER OG SANDHET

Statens museum for kunst, Köpenhamn

Till 27/2 2022


Magnus Florin är författare, kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 



”Jag vet ingenting osexigare än avund”

KULTURKRIGET. Daniel Sjölin möter Horace Engdahl i ”Kulturkriget” för att prata om den värsta dödssynden. ”För mig är avunden en råtta, säger”, säger Horace Engdahl.