Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Billigt, Millesgården

Anna Riwkins självporträtt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Konst

Mod och modernitet. 1900-talets djärva konstnärinnor.

Millesgården, Lidingö

Till 2/2 2014

"Mod och modernitet" på Millesgården, en utställning som visar kvinnliga konstnärer från 1900-talets första hälft, bygger enligt informationsmaterialet på Claes Mosers samling. Moser, känd från SVT:s Antikrundan, skänker givetvis en air av kändisskap åt Millesgården och i utbyte har han fått en utställningslokal som minst sagt bidrar med ett trovärdigt sammanhang åt hans konst. För det är inte enbart hans privata samling som visas: enligt Galleri Claes Mosers hemsida finns ett tjugotal av målningarna på utställningen till försäljning för tillfället.

Visst är konsten bra och syftet på papperet vällovligt: Utställningen fokuserar på andra influenser än den franska expressionism som fått en så framträdande plats i den svenska konsthistorien via Matisses elever, och på kvinnliga konstnärer som inte fått den uppmärksamhet de förtjänat. Här finns ekon av tysk och rysk expressionism, mer ångestriden respektive geometrisk än den franska.

 

Ett av de bästa verken är ett självporträtt av Anna Riwkin, som fortsatte sin bana som fotograf och bland annat samarbetade med Astrid Lindgren: det är lika fräscht som den citrongula jumper som Riwkin bär; krispigt, självklart. Det är inte konstigt att man valt att använda just det porträttet på utställningsaffischen som just nu syns överallt i Stockholms tunnelbana. Det får man säga är bra reklam för målningen, som samtidigt finns till salu enligt Galleri Claes Mosers sajt.

Millesgården har ställt sina lokaler till förfogande för en kommersiell galleriverksamhet. Lite extra cyniskt känns det när utställningen utger sig för att vilja lyfta fram kvinnliga konstnärskap som förbisetts av konsthistorieskrivningen. Det finns ett stort arbete att göra där, men det går inte att bortse från känslan av att det huvudsakliga syftet med "Mod och modernitet" är att höja värdet på Galleri Claes Mosers konst.