Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ambitiös men misslyckad tanke på Millesgården

Lars Lerin om sin första barnbok.
Tyra Kleen, ”Min hjärna är ett spektrum”, 1915Foto: Lindblad Studio / Tyra Kleenstiftelsen
Hilma af Klint, ”Serie WU/The Rose, Group 1-Urkaos, No 52, 1906-1907Foto: Stiftelsen Hilma af Klints Verk
Lucie Lagerbielke, ”Komposition no 6”, 1916.Foto: Per Ekström Museet
Foto: OLLE SPORRONG

Magnus Florin imponeras inte av Millesgårdens försök att göra en trioutställning om andlighet, kvinnor och konstnärskap. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Andevärlden var inte estetiskt knusslig när den valde Lucie Lagerbielke till sitt medium. Hon är obekantingen på utställningen ”Måleri och andlighet” invid Hilma af Klint och Tyra Kleen. Trådar finns mellan dem, inte bara spunna av andar, utan även av tid, klass, förmögenhet och idéer på modet.

Och utställningen vill ge denna trio var sin roll i samma föreställning, på temat andlighet-kvinna-konstnär. Det är ambitiöst utfört, men inget lyckat påfund. af Klint och Kleen är för stora och mångfasetterade, och Lagerbielke ett specialfall som är mest intressant person- och kulturhistoriskt.

Därför fäster jag mig helst vid enskildheterna.

Hos Tyra Kleen – denna frihetsjagande kosmopolit, humoristiska reporter och svartsynta Baudelairevurmare – dröjer jag länge vid de dansanta linjerna som fint noterar balinesiska prästers handrörelser. Och vid benknotorna på väg bort från livets tvång, och vid den gränslösa trafiken mellan ljus och atomer i ”Min hjärna är ett spektrum”.

Målningarna stöter bort mig: mycket vill bli sagt men inget sägs.

Hos Hilma af Klint hörs den mäktiga klangen av ett obemärkt men beslutsamt tempelbygge. Jag står stilla vid snäckspiralen som tidlöst expanderar inåt och utåt. Ett urtecken som söker alltets enhet under chiffertecknen w/u. Ifall hon gjorde oss ett andebesök skulle hon kanske undra över hur hennes måleri till sist inte ändrade människans framtid men konstens historia. 

Lucie Lagerbielkes många böcker (jag läste några) vittnar i vänligt påstridig ton om själens oanade räckvidd. Målningarna stöter bort mig: mycket vill bli sagt men inget sägs. Istället stannar jag vid hennes utopiskt-praktiska förslag till en allmän kvinnlig klädedräkt, egyptiskt inspirerad och löst sittande för alla kroppstyper. Nyfiken? Symönster kan beställas från hennes tidskrift ”Framtidens folk”. Fria broderier rekommenderas runt hals och linning. 

KONST

Hilma af Klint, Tyra Kleen, Lucie Lagerbielke

Måleri och andlighet

Millesgården, Stockholm

Till 9/2 2020

Magnus Florin är författare, dramaturg och medarbetare på Expressens kultursida.