Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kommentar/Per Svensson: Sumpens skördar

Diana Johnstone - nu i Fib/Kulturfront

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

För femton år sedan befann jag mig på denna sida i debatt med föreningen Fib/Kulturfronts dåvarande ordförande Stefan Lindgren. Detta med anledning av att tidskriften med samma namn som föreningen försvarat judehataren Ahmed Rami. Nu läser jag senaste numret av Fib/Kulturfront (nr 4/2005), och kan konstatera att tidskriften värnar sina traditioner. I en artikel med den magistrala rubriken "DN och sanningen" upprörs en Åke Sandin över en kolumn av Ola Larsmo på Dagens Nyheters kultursida den 15 mars. Larsmo hade på sajten CounterPunch läst en text av konspirationsdrottningen Diana Johnstone, känd från Ordfront-debatten, och blivit beklämd. Fib/Kulturfront trycker nu Johnstones artikel, "Censuren och imperiet", och bekräftar därigenom oavsiktligt att Larsmo hade goda skäl för sin oro över tankemönstren hos delar av "vänstern". I Johnstones värld är minnet av Förintelsen och vaksamhet inför antisemitiska tendenser i samtiden ideologiska vapen i händerna på USA och "politiker och media i Europa - varav långtifrån alla är judiska - som vill att deras länder ska följa Washington". Lägg märke till den där lilla inskjutna bisatsen med sin reservation. Det är inte b a r a judar som konspirerar och manipulerar. Tack för sumpen! Tack också för det klargörande som - still going wrong - Stefan Lindgren levererade i förra numret av Fib/Kulturfront (3/2005). I en recension av Anne Applebaums stora verk om Gulag krymper Lindgren lägerverkligheten till en kopp kaffe i Säffle. Soppa på inälvor åt ju redan de gamla romarna och elektricitet fanns inte i Stefan Lindgrens mammas svenska hemby förrän 1948. Stalin själv kunde inte ha uttryckt det godmodigare. Men bara en samtida brunvänster utan skam kan avfärda både Gulag-skildringar och varningar för antisemitism som pro-amerikansk propaganda.