Katter dödar fler fåglar än vindkraftverken gör

VILSELEDD VIND. Den politiska debatten har skapat många vanföreställningar om vindkraft.
Foto: EPA TT NYHETSBYRÃÖN
Foto: Christer Sturmark / Fri tanke

Vinden har tagit oss över världshaven och hjälpt oss mala säd. Nu kan den stå i centrum för klimatomställningen. 

Daniel Lindvall förklarar varför vindkraften är framtiden.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Vinden är en mystisk kraft som länge undflytt vår förståelse. Från himlen och ingenstans sätts luften i rörelse, och varför det sker har varit en gåta för de skarpsinnigaste av tänkare. 

I sin fina bok ”Vårt klot så ömkligt litet” skriver fysikern Ulf Danielsson om hur människan genom historien famlat efter en förklaring till varför det blåser. Han skriver om Aristoteles som menade att vinden uppkom då himlavalvet rörde sig från öster till väster. Galileo Galilei och Johannes Kepler påstod att det var jordens rotation som gav vinden fart. Luften hamnade på efterkälke när jorden snurrade runt sin axel i världsrymden och därför försköts den västerut.

Det var först på 1800-talet som vetenskapen till fullo avslöjade vindens mystik. Om att vinden uppstår genom de tryckskillnader som skapas mellan varma och kalla luftmassor, liksom av jordens rörelse och gravitation. Men när människan äntligen fick grepp om varför det blåser förlorade vinden sin betydelse i samhället. 

Vinden hade tagit oss över världshaven och hjälpt oss att mala säden, men nu fanns det kolkraft och därefter kom oljan och snart förpassades segelfartygen och möllorna till historien. Under modernitetens framväxt blev vinden ett naturfenomen med litterär och poetisk betydelse. Så länge den inte växte till orkanstyrka gjorde den inte några betydande avtryck i vare sig politik eller ekonomi. 

Vanföreställningarna om vindkraften har troligen uppstått ur de politiska stridigheter som omgärdar utbyggnaden.

Men i dag susar vinden åter genom samhället. Med större och effektivare turbiner har vindkraften blivit den mest konkurrenskraftiga energikällan i världen. Enligt en rapport från energiorganisation IRENA har kostnaden mer än halverats på tio år och det är numera billigare att bygga nya vindkraftverk än att driva befintliga kolkraftverk i de flesta delar av världen. Sverige är ett av de länder som har bäst vindförhållanden i världen och därför har vindkraften snabbt byggts ut. Den står nu för nära en femtedel av vår elproduktion och fram till 2040 spås den generera tre gånger så mycket el som i dag. Kraften från vinden i norr kan ge oss grönt stål, svenska batteri och en hoppfullhet om infriade klimatmål. Och mer finns att hämta då vi ännu inte börjat tämja den vind som blåser ute till havs.

I samhällsdebatten har däremot vinden återigen blivit mystisk och svårbegriplig. Vilseledande föreställningar förs fram över sociala medier och på debattsidor. Det påstås att vindkraftverk måste stå stilla när det är för kallt och för blåsigt trots att de uppskattningsvis producerar el 90 procent av tiden. Vindkraftsverken framställs som lömska som årligen dödar 30 000 fåglar. Sveriges huskatter som dödar fler än 10 miljoner fåglar om året slipper sådant klander. 

Det hävdas att vindkraften inte bidrar till klimatomställningen eftersom rotorbladen slits ut och att de hamnar på väldiga vindkraftskyrkogårdar. Enligt en rapport från FN:s klimatpanel är vindkraften totalt sett det mest klimatvänliga energislaget och bidrar med mindre växthusgasutsläpp än vattenkraft och kinatillverkade solceller under sin livscykel. Det sägs att vindkraften har gjort Sverige beroende av importerade smutsig el, trots att elexporten nu är rekordstor.  

Vanföreställningarna om vindkraften har troligen uppstått ur de politiska stridigheter som omgärdar utbyggnaden. Vindkraft ställs mot kärnkraft och utmålas som ett subventionerat och ideologiskt motiverat projekt som bärs upp av oss skattebetalare. Men bakom den kraftiga vindkraftsutbyggnaden står inte naiva miljöaktivister utan framför allt tyska, franska, brittiska och kinesiska investerare. Under åren 2019 till 2021 östes mer än 80 miljarder kronor in i utbyggnaden av svensk vindkraft och sammantaget övergår det utländska kapitalet vida det svenska. 

Vinden är ingen mystisk kraft som himlavalvet för med sig från öster till väster, utan en tillgång som vi gemensamt bör bruka för att skapa välstånd och möta klimatkrisen.

Ur villfarelserna har också en politisk rörelse formerat sig, och runtom i landet för den en destruktiv kamp mot vinden. Utbyggnaden har nu kraftigt bromsats in. Utanför Stockholm och Göteborg stoppas två vindkraftparker som gemensamt skulle kunna gett dubbel så mycket el som det skulle krävas för att elektrifiera alla personbilar i Sverige och sänkt såväl våra elräkningar som våra klimatavtryck.

Vinden kan få en avgörande betydelse i vårt framtida samhälle och därför måste vi börja förstå den bättre. Men vi måste också hitta vägar runt de många konflikter som följer i vindens väg. Utbyggnaden behöver snabbas på, men också vara förutsägbar och demokratisk förankrad. 

I somras kom en utredning med förslag om att det så kallade kommunala vetot mot vindkraftsetableringar skulle begränsas. Det är rimligt och nödvändigt, men vid sidan av detta ansåg utredningen också att det bör införas ett system för att kompensera de lokalsamhällen som är påverkade. Den fastighetskatt som staten tar in från vindkraften borde få stanna i kommunerna, och de människor som bor i dess närhet måste få ta del av vinsten. Sverige är faktiskt ett av få länder i Europa där vinden exploateras utan krav på ersättning, och nog skulle vi se till att bättre bekanta oss med vinden om vi också kände ett ägande över den. 

Vinden är ingen mystisk kraft som himlavalvet för med sig från öster till väster, utan en tillgång som vi gemensamt bör bruka för att skapa välstånd och möta klimatkrisen. Om vi ska fånga den måste vi se till att få bättre förståelse för vart och varför det blåser. 


Av Daniel Lindvall

Daniel Lindvall är sociolog och skribent.