Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Katastrofens gång

Yan Lianke.Foto: Georges Seguin

Jens Liljestrand om en omistlig kinesisk sorgesång.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ROMAN

Yan Lianke

"Drömmar om byn Ding"

Översättning Anna Gustafsson Chen

Atlantis, 319 s.

Henan är både den fattigaste och mest tätbefolkade provinsen i Kina. När landet anammade kapitalismen i slutet på 1980-talet och den lokala hälsovårdsmyndigheten plötsligt förväntades gå med vinst, började man systematiskt utvinna regionens enda råvara: människoblod.

Berättelsen om hur enkla bybor uppmanades ge blod i utbyte mot kontanter och sedan, för att undvika anemi, injicerades med hiv-smittad blodplasma, är ett djupt tragiskt och fortfarande förträngt kapitel i Kinas moderna historia.

Nationella trauman är tyvärr ofta ett utmärkt ämne för stor epik, och Yan Liankes roman "Drömmar om byn Ding" är förträfflig läsning, både för den som är intresserad av aidskatastrofen i Henan och den som vill stifta närmare bekantskap med den rika våg av kinesisk romankonst som just nu är på väg att nå ut på den svenska bokmarknaden.

 

I centrum står Qiang, en mördad pojke som från graven berättar om sin far, den nyrike och cyniske blodhandlaren, och sin farfar, den hederliga gamle skolläraren som försöker ta ansvar för den olycka sonen har dragit över byn. Aidssjukdomen omtalas som febern, döden som kommer utifrån, från storstäderna och det moderna samhället och skördar människoliv.

Med ett på samma gång lyriskt och tillgängligt språk växer en berättelse fram om sorgen över en förintad bygemenskap, men också om kärlek och lojalitet mellan de drabbade.

Jag läser på fliken att Lianke, en av Kinas mest väletablerade författare, på senare år har drabbats av repressalier från myndigheterna på grund av det samhällskritiska inslaget i sina texter (alla författare har förstås inte lika goda kontakter i Svenska Akademien).

"Drömmen om byn Ding" drogs in efter bara tre dagar på den kinesiska marknaden. Bara det är skäl nog att läsa romanen, som förstås kan och bör ses som en allegori över ett land där moralen smulas sönder under profithungerns och statskommunismens dubbla epidemier.