Karin Olsson
I verkligheten är Sveriges företagare förstås långt mer kreativa och samhällsintresserade än vad fördomarna hävdar. Vår spännande startup-scen, någon?
Men Svenskt Näringsliv som ska bana väg för framtidens företagande framstår som en dyster kvarleva från 1900-talet. Denna koloss till intresseorganisation presterar inte många nya idéer, men när något trots allt tränger igenom är det med en omisskännlig lukt av instängdhet. Minns rapporten "Konsten att strula till ett liv", som 2011 föreslog sänkta studiemedel för studenter som studerade konst och humaniora, för att sporra dem att bli ivriga ingenjörer i stället.
Banal kunskapssyn
Utskällda och ställda inför argument som att Steve Jobs aldrig fullföljde några högre studier, förutom en kurs i kalligrafi, pudlade Svenskt Näringsliv. Men man hade blottat en banal kunskapssyn och unket bildningsförakt. Och de nya intrigerna vid Uppsala universitet avslöjar att det inte har vädrats ut sedan dess. Det är samma gamla höhö-ande åt allt som inte passar in i den föråldrade management-mallen.
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv rapporten "Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledarskap" med förslag på hur rektorer och andra chefer vid landets universitet borde tillsättas. Och man såg ingen anledning att behandla ett universitet annorlunda än ett börsbolag. Minskad transparens, slopad makt för universitetsanställda och större möjligheter att sparka "svaga rektorer". Rektor skulle också få ett urstarkt mandat att styra forskningen.
Förstår inte innovationer
Som bland andra DN:s Maria Schottenius har uppmärksammat håller Carola Lemne, Svenskt Näringslivs vd som också är ordförande för Uppsala universitets styrelse, nu på att försöka genomdriva dessa tankar. Ett radikalt nytt förslag för hur rektor ska väljas har lagts fram, men återremitterats.
Symboliken i att Nordens äldsta universitet skulle stöpas om enligt Svenskt Näringslivs ideal vore enorm. Ut med fri forskning och bildningsideal. In med instrumentella och "lönsamma" projekt.
Problemet är större än att Svenskt Näringsliv inte begriper vad ett universitet är. De förstår inte ens hur innovationer, som de så hett eftertraktar, uppstår. Professor Agnes Wold påminner i nya numret av Fokus om det stora missförståndet i forskningspolitiken: att man kan stoppa in pengar i ett område och sedan förvänta sig innovationer.
Forskare i samhället
Men det fungerar inte så. Nya produkter, tjänster och metoder utvecklas för att det finns en marknad som efterfrågar dessa uppfinningar. Eller så uppstår de på de mest oväntade ställen och sätt. Wold menar att det i stället är avgörande med en hög andel forskarutbildade på lärosätena och ute i samhället. Dessa människor har en hög förmåga att ta till sig kunskap, värdera och applicera den. Då händer det grejer.
Kan någon berätta detta för bunkergänget på Svenskt Näringsliv?
Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga nyheter!