Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Karin Olsson

Att ställa in priset ger inte kvinnorna upprättelse

Nobelpriset i litteratur ställs in. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Karin Olsson, kulturchef.

Beslutet att strunta i Nobelpriset i litteratur i år är en dålig lösning i en dålig situation. Varför ska litteraturen stå tillbaka, när krisen inte alls har handlat om Svenska Akademiens litterära kompetens?

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | AKADEMIKRIS. Jag är övertygad om att inte alla de kvarvarande ledamöterna egentligen vill ställa in. Nobelstiftelsen har enligt uppgift pressat på hårt för beslutet att dela ut två pris nästa år. En sådan reservation har gjorts vid ett antal tillfällen tidigare, senast 1949.

Argumenten för att pausa litteraturpriset grundar sig i föreställningen att Svenska Akademien måste visa att den tar krisen på allvar och skona en blivande pristagare från att förknippas med skandalerna. Dessutom tror jag inte att man ska underskatta lusten i Nobelstiftelsen och bland vissa ledamöter att ”straffa” Akademien genom att ta ifrån den det käraste den har. Utan Nobelpriset skulle inte Akademien vara mer intressant för världen och den svenska allmänheten än Kungliga Musikaliska Akademien, som för en undanskymd tillvaro.

När en känd operasångare där häromveckan lämnade sin stol efter upprepade anklagelser om sextrakasserier var intresset ljumt. Utan strålglansen från ett Nobelpris är intresset för dessa klubbar försumbart. 

Alla förlorare

Det deprimerande resultatet av de senaste veckornas strider bland De aderton är inte bara ett uteblivet Nobelpris, utan att alla inblandande har blivit förlorare. De tre som gjorde revolution – Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren – och i protest lämnade sina stolar har blivit av med Sara Danius och Sara Stridsberg, en ständig sekreterare och en ledamot som de uppskattade. Att Svenska Akademiens officiella uttalande till slut blev mycket självkritiskt, samt att advokatutredningen överlämnades till polis, måste i ljuset av det vara en klen tröst.

Och de som stannade hamnade i en kritikstorm där bilden av Svenska Akademien har förvandlats från snille och smak, till jäv och arroganta män – läs Horace Engdahl och Sture Allén – som inte ens kan förmå sig att understryka allvaret i de anklagelser om sexuella övergrepp som riktas mot deras vän Jean-Claude Arnault.

Att man har svårt att tro på Svenska Akademiens pudel i det famösa pressmeddelandet beror på uttalanden som dessa båda herrar har gjort före och efter att det skickades ut. Deras ovilja till ödmjukhet har skadat förtroendet för Svenska Akademien.

Förlorade nyanser

Jag lider med ledamöter som Jayne Svenungsson och Kristina Lugn, som i analyserna har fösts in i "gubbarnas" sällskap. Många nyanser i denna kris har gått förlorade i det spektakulära drama som vissa akademiledamöter själva har bjudit in till. 

Med beslutet att ställa in Nobelpriset cementeras krisen ytterligare. Nu kommer världens medier under nästan två års tid ha anledning att prata om ”the sex scandal”, som brittiska The Times smaklöst kallar det. Gör detta verkligen saken bättre, för någon? De kvinnor som berättat om fruktansvärda erfarenheter i Dagens Nyheter får knappast upprättelse genom att litteraturen hamnar i skugga.

Jag vill inte se att Vitterhetsakademien eller någon annan tar över förvaltningen av Nobelpriset. Nu måste Svenska Akademien få in starka nya ledamöter, med klokskap och förankring. 

Det här gänget har inte råd med ett enda misstag till.

 

Karin Olsson är kulturchef på Expressen.

 

FOTNOT. Jean-Claude Arnault nekar till alla anklagelser om sexuella övergrepp.