Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Karin Olsson

Tidstypiskt monument över självcensuren

"Variations" i sin ursprungliga form.

Göteborg har fått ett tidstypiskt monument över självcensur. Det ligger utanför Sjöfartsmuseet och består av pinnar i vitt, svart och rött som på marken formar ordet "Variations”. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Pinnarna var egentligen menade att bli en intrikat skulptur, som från en särskild vinkel inifrån museet skulle kunna uppfattas som ett hakkors. Men i stället blev de till en ofarlig hög kaffeved.

Verket "Variations of a naval flag" ingår i ett samarbete mellan Valands konstskola och Sjöfartsmuseet där studenterna har fått i uppdrag att konstnärligt bearbeta något i museet. Emil Carlsiö bestämde sig för att kommentera en nazistisk örlogsflagga som han tyckte var undangömd.

Reaktionerna, innan konstverket ens tagit form, blev kraftiga. GP:s konstkritiker, genusvetaren Kajsa Widegren, menade att skulpturen skulle gynna de högerextrema rörelser som nu flyttar fram sina positioner, inte minst i Göteborg. Alternativa tolkningar av verkets möjliga effekter, som att det tvärtom kunde fungera som en varning för att låta mörka krafter växa fram i det tysta, fick inte fäste. Widegren krävde till och med att museichefen Björn Varenius skulle ta sitt "tjänstemannaansvar” och gripa in. Underförstått: stoppa skiten!

 

Det är ovanligt med en konstkritiker som kräver att konsten ska vara uppenbart uppbygglig och idealiserad – och när den inte är det uppmanar kommunchefer att lägga den tillrätta. Paradoxalt nog ligger den konstsynen kusligt nära de högerextremas.

Men studenten klarade inte trycket och i ett mejl, som nu är uppsatt på museet, framgår det att han har känt hård press. Till GP skriver han att det är ett processbaserat konstverk, vilket ska förklara varför han i sista stund ändrade det. Och vips tyckte tidningens censurglada skribent att det hade blivit en riktigt lyckad skulptur!

 

Att stå fast vid sin idé, när kören skriker att du saknar moral, är en tom provokatör och rentav farlig, kräver en hel del. Fråga bara personer som Anna Odell, Elisabeth Ohlson Wallin, Makode Linde och Lars Vilks. Ohlson Wallin tillhör också de relativt många konstnärer som genom konsthistorien har använt sig av svastikan. För fyra år sedan gjorde hon bilden "Pizzabuffén" där Silvia ses skura bort hakkorset från ett golv, vilket fick drottningen att PO-anmäla flera tidningar som hade visat det satiriska montaget.

Ja, jag känner en viss sorg för Göteborg som begåvats med en så tragisk skulptur som "Variations". Men kanske har staden lärt sig något av Bokmässans vimsiga hantering av högerextrema Nya Tiders närvaro och de tidigare skandalerna kring Världskulturmuseets överkänslighet för religiösas synpunkter. Sjöfartsmuseets chef Björn Varenius har välkomnat kritik och samtidigt tryggt försvarat den konstnärliga friheten och sina beslut, som fattades långt innan kritikstormen. Även chefen för Göteborgs stadsteater, Björn Sandmark, har den senaste tiden föredömligt försvarat föreställningen "Jihadisten" och dess rätt att utforska ondska. Konst kräver inte bara modiga konstnärer, utan också principfasta institutionschefer.