Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Karin Olsson

Orkar Bonnier bära sitt arv i en ny tid?

Albert Bonniers förlag, den äldsta delen av Bonnier-koncernen.

Ingenting är sig likt i gamla Svea. Och för en gångs skull är det sant. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | MEDIER. Svenska Akademien bröt samman, folket kommer snart välja den mest splittrade riksdagen på hundra år och nu har ytterligare en institution bestämt sig för att ömsa skinn. Familjen Bonnier styckar upp sin mediekoncern, där Expressen ingår, i självständiga dotterbolag. Bara ett mindre ägarbolag ska finnas kvar i toppen.

Budskapet ut i verksamheterna är tydligt: utvecklas fortare, tjäna mer pengar, tro inte att vi hjälper er när kassan sinar! Man ska inte räkna med att det finns "en mamma som man hela tiden kan ropa på", säger Bonniers vd Tomas Franzén bistert i Dagens industri. 

Till skillnad från andra chefer som påstår att deras mål är att göra sig själva överflödiga verkar Franzén mena allvar. Han ska lämna vd-rollen och i stället bli styrelseordförande i några av Bonniers blivande dotterbolag, där den extrema mansdominansen på vd-nivå tyvärr knappast andas framtid och framsynthet. Franzén har dessförinnan sålt Bonnier Broadcasting - med TV4 som länge varit koncernens vinstmaskin - till Telia för 9,2 miljarder. Och innan dess halva den danska affärstidningen Børsen och med Bonnier Holding också avyttrat SF Bio.

 

Bonnier är på god väg att bli skuldfritt efter den tidigare vd:n Jonas Bonniers äventyrliga affärer. Kärnan i bolaget finns dock kvar, med bokförlag och tidningar (som i dag förstås hellre kallar sig för mediehus). Bonniers styrelseordförande Carl-Johan Bonnier försäkrar i Dagens industri att man även fortsättningsvis ska vara "extremt långsiktiga ägare", försvara det fria ordet och jobba inom förlags-och tidningsverksamhet.

Samtidigt är tonläget otåligt. Inte ens ett företag som grundades 1837, och som haft en ojämförlig betydelse i det moderna Sveriges offentlighet och intellektuella liv, kan vila på gamla lagrar. Och när TV4 försvinner kommer det att bli helt nödvändigt för Bonniers kvarvarande varumärken att öka sina vinster.

Decentraliseringen av koncernen bryter mot de senaste årens strävan att samarbeta mer över affärsområdena, vilket gått ganska trögt. Kanske vill man till och med släppa in externa ägare, helt utan sentimentala skäl att underhålla verksamheter som inte anses lukrativa nog? Eller rentav sälja av ännu mer?

 

För bara någon vecka sedan hade Albert Bonniers förlag sin sedvanliga höstfest i representationsvillan Nedre Manilla på Djurgården. Smala debutanter skålade med  storsäljande trotjänare och den vanliga kadern av redaktörer och journalister svansade efter. Bonniers storhet har alltid legat i att man rymmer både kommers och hög konstnärlig eller journalistisk kvalitet: Selma Lagerlöf och Fantomen, porr och poesi, korsord och malliga morgontidningar. Frågan är hur mycket av det arvet man förmår hålla vid liv i denna extremt konkurrensutsatta och digitaliserade medietid?

Visst finns det goda möjligheter för Bonnier att lyckas med både innehåll och förtjänst på sina traditionella områden. Men om man verkligen vill tälja guld med pennkniv får man nog också vända sig till andra, mer expansiva branscher.

 

Karin Olsson är kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen.

 

LÄS MER - Karin Olsson: Varför vill så många försvara Hanif Bali?

 

LÄS MER - Karin Olsson: Nu vågar Jimmie Åkesson säga vad han tycker 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!