Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Karin Olsson

Nu drar Akademien en lättnadens suck

Sara Danius. Foto: PATRIK ÖSTERBERG / IBL
Sara Danius under Nobelbanketten 2018. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Karin Olsson om nyheten att Sara Danius lämnar sin stol i Svenska Akademien.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | AKADEMIKRISEN. Sara Danius får både ursäkt och ett fett plåster på såren när hon nu till slut lämnar Svenska Akademien. Hon cashar ut ett avgångsvederlag i nivå med ”ersättningar till ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande”. Så Danius lär ha råd att låta sy upp ännu en klänning av sin husdesigner Pär Engsheden, även utan en stenrik akademi i ryggen.

Den förnedrande sortin från posten som ständig sekreterare i april förra året, då en majoritet ledamöter tvingade bort Danius, gjorde henne till något av en feministisk hjälte i Sverige. Bilderna på Sara och Sara (Stridsberg) som i armkrok lämnar Börshuset i Gamla stan är redan klassiska.

Framgångsrik lobbying

Att Danius också skulle överge sin stol var väntat. Hon har bedrivit en framgångsrik lobbying mot ”restakademien” tillsammans med avhopparna Peter Englund och Kjell Espmark, men att nu följa i deras spår och återinträda i arbete som vanlig ledamot kändes uppenbarligen omöjligt. Med tanke på den drottninglika status Danius har byggt upp med knytblusaktivisterna som hov, vore det svårt att åter stämma upp i snapsvisor med Horace Engdahl på Den Gyldene Freden – som inget hade hänt. Och ha tillbaka henne som ständig sekreterare, det ville inte Svenska Akademien.

I sitt ovanligt öppenhjärtiga pressmeddelande skriver de att Danius petades som ständig sekreterare av ”sakliga skäl”. Däremot ber de om ursäkt för ”affektladdad polemik” i samband med det. Det tycks som att de vill ta avstånd från Horace Engdahls omtalade kritik av henne som ledare, publicerad på Expressens kultursida. Oavsett vad man tycker om Engdahls inlägg är det märkligt att Akademien som helhet ska markera mot det. Danius levererade senare ett eget lustmord på Herr Engdahl i sitt sommarprat, och det råder ingen tvekan om vilket som gick hem hos allmänheten.

”Grötmyndiga ursäkter”

Så har fejder mellan intellektuella gjorts upp sedan den moderna offentlighetens begynnelse. Grötmyndiga ursäkter från uppdragsgivare känns ovärdigt i sammanhanget. Överhuvudtaget har Akademien börjat bete sig som om de vore vilket bolag som helst. Köper ut ”besvärliga” människor och snickrar ihop sluga uppgörelser. Jag är inte säker på att det är en positiv utveckling.

Sara Danius själv lär inte behöva leta länge efter roliga uppdrag. Hon har till exempel nyligen knutits till Beckmans designhögskola. Jag har svårt att tro att hon nu återgår på heltid till den gråare tillvaron på Stockholms universitet.

”De som tar vara på det goda i allting är förnuftiga och lyckliga”, citerar Akademien drottning Kristina och skriver att de kommer minnas Danius som en ledamot som gav ”impulser till nytänkande” och med sin person attraherade uppmärksamhet till verksamheten.

Och så drar de en lättnadens suck. Det stormiga kapitlet Danius kan läggas till handlingarna. Hoppas Anders Olsson och gänget vågar välja in en ny kvinna som inte är en blyg viol.

 

Karin Olsson är kulturchef på Expressen.



I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång med Filip och Fredrik som gäster.