Karin Olsson
Det var amerikanska Yahoo som 2004 hjälpte kommunistdiktaturen att spåra hans mejlande. Så kunde regimen bevisa att det var Shi Tao som hade skrivit artikeln där man kunde läsa om hur Kina styrde rapporteringen kring 15-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg.
Veckans nyheter från de Edward Snowden-läckta dokumenten får Kinas metod för att få tillgång till Shi Taos mejlkonto att framstå nästan som artigt, ja rentav transparent.
Den amerikanska underrättelsetjänsten NSA nöjde sig inte med att via laglig väg skaffa sig information om medborgarnas nätaktiviteter. Enligt Washington Post hackade de sig också sig in och stal access till hundratals miljoner användarkonton hos Yahoo och Google. Och den brittiska signalspaningsbyrån ska ha gett sin amerikanska vän benäget bistånd.
Medan Barack Obama tycks ha vett nog att rodnande ducka inför avslöjandena, vadar premiärminister David Cameron på djupt vatten. Om inte den brittiska pressen "tar ansvar" och slutar berätta om de hemligstämplade handlingarna kommer det "bli svårt" för regeringen att inte göra en rättssak av det, varnade han i måndags. Knappt ens en kinesisk ledare skulle uttrycka sig så frankt i syfte att tysta journalister.
Storbritanniens påtryckningar, hot och direkta polisingrepp mot The Guardian sedan avslöjandena om avlyssningarna inleddes i somras väcker frågor om den fria pressens status i en av världens mest respekterade demokratier.
Chefredaktör Alan Rusbridger skrev i The New York Review of Books att amerikanska politiker inte skulle våga sig på att försöka stoppa ännu inte skrivna artiklar, så som den brittiska regeringen har gjort. Han konstaterar också att spionvärlden, så som vi lärt oss den av författare som Robert Ludlum, Ian Fleming och John le Carré i dag är så långt mer omfattande och orwellsk än någon hade kunnat föreställa sig.
Många länder har markerat hårt mot den olagliga avlyssningen. Men inte Sverige, vilket Guardian noterat. Fredrik Reinfeldt har heller inte kommenterat David Camerons obehagliga jakt på skickliga nyhetsförmedlare. I ljuset av alliansregeringens mediepolitik som mest tycks gå ut på att snäva in tryck- och yttrandefriheten vore det en välkommen gest.
Om Sverige inte fördömer massavlyssningen och den brittiska regeringens hot mot pressen gör man det omöjligt att med trovärdighet kritisera de diktaturer som struntar i demokratiska spelregler, såsom fria medier och måttligt underrättelsearbete.