Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Karin Olsson

Här spirar hoppet om ett bättre USA

Den nyblivna senatorn Raphael Warnock från Georgia.
Foto: RAPHAEL WARNOCK VIA YOUTUBE / EPA / TT
Vallokal i Georgia.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK

Karin Olsson skriver om USA:s framtid.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURKRÖNIKA. USA har visat sig vidöppet för en auktoritär demagog som Donald Trump. Sedan han inledde sin valkampanj för fem år sedan har han pissat på varenda demokratisk dygd som finns och lämnar nu ett stinkande land efter sig. Stormningen av Kapitolium är det yttersta beviset för hur bräcklig demokratin är, menar många. Andra säger att institutionerna tvärtom visade på sin motståndskraft när inte ens presidenten lyckades välta dem.

Nog känns de positiva tolkningarna en smula ansträngda.

Åtta republikanska senatorer och 139 ledamöter i representanthuset röstade även efter attacken för att valresultatet skulle ifrågasättas. Så djupt in i partiet har lögnerna som politisk metod ätit sig in, burna av ideologiskt drivna massmedier och de sociala medierna, som erbjudit den destruktiva radikaliseringen bästa tänkbara jordmån.

I värsta fall kommer skändningen av Kapitolium i framtiden kunna ses som den symboliska vändpunkten för den fria västvärldens inflytande och framgång.

Men det går att finna hopp. Ingen har väl sagt att demokrati ska vara enkelt. Fråga aktivisterna i Georgia, den gamla slavstaten som lyckades avgöra årets val till Demokraternas fördel. Man valde dessutom sin första judiska senator, Jon Ossoff, och sin första svarta senator i baptistpastorn Raphael Warnock. Han verkar i Martin Luther Kings klassiska församling, Ebenezer baptistkyrka, och har i många år arbetat för ett bredare valdeltagande och större jämlikhet.

Några veckor innan valet mellan Trump och Clinton för drygt fyra år sedan besökte jag församlingens gudstjänst. Jag kände mig väldigt vit, det ska medges. Men också väldigt välkommen. Timmen bestod förstås av de medryckande predikningarna och gospeln, men också av en konkret uppmaning att hälsa på och prata med bänkgrannarna. Det gick inte att komma undan.

USA har ett enormt upprustningsarbete framför sig.

Den söndagen hade de utbildade gudstjänstbesökarna uppmanats att ha på sig sitt lärosätes collegetröja, för att inspirera andra till förkovran. Onekligen väldigt amerikanskt, men i den bästa av bemärkelser. I anslutning till kyrkan pågick aktiviteter för väljarregistrering och inte bara där. I hela Atlanta, där man i dag inte kan gå många steg utan att bli påmind om medborgarrättsrörelsens kamp och statens våldsamma rasistiska förflutna, sjöd det av aktivitet. 

Här byggdes demokrati nedifrån och upp, med långsiktiga, mödosamma insatser. Här odlades normer som främjade samtal, upplysning och respekt – raka motsatsen till det gapiga hat och kunskapsförakt som Trump excellerat i. USA har ett enormt upprustningsarbete framför sig, som handlar både om människors möjlighet och deras vilja att vara ansvarskännande medborgare.

Den nyblivna senatorn Raphael Warnock ställde en retorisk fråga i sitt segertal, som ekade av Georgias historiska insikter: ”Ska vi fortsätta att splittra, störa och skymfa varandra, eller ska vi älska våra grannar som vi älskar oss själva?/.../ Ska vi förgöra varandra som fiender eller arbeta sida vid sida för det gemensamma bästa, detta som Dr King kallade för det kärleksfulla samhället?”

Kanske kan hoppet från södern inspirera fler i det härjade USA.


Karin Olsson är kulturchef och stf utgivare på Expressen.