Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Karin Olsson

Gretas yttrandefrihet är lika viktig som vuxnas

TALADE PÅ TOPPMÖTE. ”Eftersom våra politiska ledare uppträder som barn, så måste vi ta det ansvar som de borde ha tagit för längesen”, sa Greta Thunberg på FN:s klimattoppmöte i polska Katowice. Foto: ALIK KEPLICZ / AP TT NYHETSBYRÅN
FREDSPRISTAGARE. Pakistanska aktivisten Malala Yousafzai var bara 15 år när hon sköts i huvudet och nacken av talibaner på grund av att hon vägrade sluta gå i skolan. 2014 fick hon Nobels fredspris.Foto: CHARLES KRUPA / AP TT NYHETSBYRÅN

Jag blir rasande på hur Greta Thunbergs klimataktivism ifrågasätts – särskilt av personer som annars värnar rätten till yttrandefrihet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | MEDIEKOLLEN. Greta Thunbergs snabba karriär som klimatkämpe retar många, särskilt debattörer till höger. Hon beskrivs som ett passivt redskap i händerna på sina kända föräldrar, tankesmedjor och PR-konsulter. En 15-åring borde inte få höras hursomhelst, låter det. För barnets skull.

Eller är det egentligen för de vuxnas skull? För att barnperspektivet svider så mycket.

I veckan talade Thunberg på FN:s ödesmättade klimattoppmöte i polska Katowice: ”Eftersom våra politiska ledare uppträder som barn, så måste vi ta det ansvar som de borde tagit för länge sen”, sa hon.

Det var lite tråkigt att höra henne själv tala om ansvarslösa vuxna som beter sig ”som barn”. För hade världens ledare varit som små ungar, som kan känna den största glädje och förundran inför en simpel nyckelpiga eller daggmask, hade de inte låtit jorden försättas i en allvarlig klimatkris.

Pakistanska aktivisten Malala Yousafzai var också bara 15 år när hon sköts i huvudet och nacken av talibaner på grund av att hon vägrade sluta gå i skolan. 2014 fick hon Nobels fredspris, bara 17 år gammal.

Jag har inte hört en enda människa ifrågasätta att Malala använde sin yttrandefrihet för att uppmärksamma flickors rätt till skolgång. En svensk 15-åring däremot, som har sina engagerade föräldrars välsignelse och ett tryggt hem i ett välordnat land, borde helst tystas.

Isobel Hadley-Kamptz hade helt rätt när hon nyligen skrev på Expressens kultursida att Greta Thunberg är något särskilt, en ”Jeanne d’Arc med flätor”. Hadley-Kamptz såg att hon ”struntar i de regler som säger att kvinnor (och barn) i offentligheten alltid måste inbjuda till åtminstone ett mått av möjlig objektifiering, av tillgänglig charm eller oåtkomlig mystik.”

Thunberg är en påminnelse om att svenska medier generellt sett är dåliga på att applicera ett barnperspektiv på nyheter. Det är oftast de skattebetalande föräldrarna som står i fokus, mer sällan de omyndiga.

Sveriges Radios mångåriga medarbetare Ylva Mårtens, tidigare redaktör för det nu nedlagda programmet ”Barnen” i P1, har gett mig flera insikter. När Svenska Akademien bråkade som värst skrev hon i Expressen om just uttrycket att ”bete sig som barn”. Efter det ser jag hela tiden hur språket avslöjar oss. Att uppföra sig som en barnunge är märkligt nog något dåligt, trots att en sådan befinner sig i den mest häpnadsväckande utvecklingsprocess som en människa går igenom i livet. Det är mer än man kan säga om personerna i riksdagens ”sandlåda”, som tyvärr används som metafor för försöken att bilda regering.

”Lilla Aktuellt” nominerades i år till Stora journalistpriset. Kamratposten, som nu tas över av Dagens Nyheter, och SvD Junior är också bra exempel på medier där barn har hög status och tas på allvar.

Själv torgförde jag mina första politiska åsikter i offentligheten via Sydsvenskans klassiska insändarsida Postis för publiken under 17 år, som startade redan 1973 och lades ner 2013.

Men så fort barnen hörs utanför sina reservat blir det kontroversiellt. För trots att Sverige, med en stolt historia av namn som Ellen Key och Astrid Lindgren, känner att vi är bäst i världen på barns röst och rättigheter finns det mer kvar att göra.

 

Karin Olsson är kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Expressen. Nästa vecka skriver chefredaktör Thomas Mattsson "Mediekollen".

 

Hänt i veckan

KATARINA WENNSTAM. Journalisten och författaren är ny medarbetare på Expressens kultursida. Hennes första artikel handlade om domen mot Jean-Claude Arnault. I veckan kom också nyheten att hon vinterpratar i P1.

ERIC ROSÉN. Aftonbladets biträdande redaktör har meddelat att tidningen drar ner på Almedalen-bevakningen för att göra reportage från hela landet. Expressen kommer fortsatt att satsa på både och.

SOFIA WADENSJÖ KARÉN. UR:s nya vd berättar att de ska skapa en gemensam digital plattform för allt sitt innehåll. En bra idé! UR gör mycket gedigen folkbildning, som har potential att nå en än större publik.