Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Karin Olsson

Fusket med Pisa är bara början på problemen

Foto: Cecilia Anderberg

Småkillarnas teknikövning på fotbollsträningen är fascinerande att följa. Helt inriktad på att envist nöta samma saker om och om igen tills finten sitter i ryggmärgen. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURKRÖNIKA. Rastlösa lågstadiepojkar som normalt är som kvicksilver inordnar sig i lektionens struktur. Lyckan när de sedan får spela fritt och njuta av sina nya kunskaper går inte att ta miste på. 

Pedagogiken som tillämpas på teknikträningen är väsensskild från idealen som proklamerats i svensk skola under många år. Trenderna som odlats vid de pedagogiska institutionerna och i skolpolitiken handlar mer om individualism och kvasiakademiska förväntningar än om systematisk träning av färdigheter och kunskaper i grupp.

Läraren, och i dag L-politikern, Isak Skogstad skrev 2019 boken ”Obekväma sanningar om skolan”. SR:s Katarina Gunnarsson gjorde året innan en reportageserie om de flummiga läroplanerna. Och läraren Filippa Mannerheim håller på att skriva en bok om hur kunskapen om effektiv undervisning tunnats ut till förmån för rent geschäft. Skolans organisering i dag med både marknadslogik och vilsna kommunpolitiker hjälper heller inte till.

Förhoppningsvis är böckerna och reportagen små tecken i tiden på att kunskapssynen i skolan på sikt kan repa sig. För det börjar bli i elfte timmen, särskilt när omvärlden också drastiskt förändrats med digitala distraktioner. Idag är det redan vanligt med lärare och till och med rektorer, som själva inte behärskar grundläggande språkbehandling fullt ut. Titta på en skolplattform nära dig, vågar jag anekdotiskt påstå. 

Killarnas svenska ordförråd blir märkbart bättre när de varit i fängelse.

Problemet som blottades i Pisa-fusket, avslöjat av Expressens Ludde Hellberg, handlade främst om att gömma bristande kunskaper i svenska och matematik hos utrikesfödda elever. Man kan förstå varför det hände, för hur excellent skolmiljön än är kan man inte snabbt lyfta ett stort antal elever med svaga svenskkunskaper och kanske bristfällig tidigare skolgång.

Det är självklart att en förhållandevis hög andel invandrade elever från härjade länder kommer märkas i Pisa-mätningarna. Men utmaningen för skolan är mycket bredare än så. Sydsvenskans utbildningsreporter Emma Leijnse har nyligen berättat om hur barn i utsatta områden i Malmö, födda och uppvuxna i Sverige, och som till och med går på svensk förskola, knappt kan någon svenska. Hälften av alla barn på fyraårskontrollen som gör språktestet på BVC i Rosengård klarar det inte. Och då tillåts de ändå göra testet på sitt starkaste språk. Är inte ens modersmålet bra nog, blir det svårt att senare utveckla majoritetsspråket.

Det kommer att krävas en pedagogik i mästarklass för att inte Sveriges ökande klassklyftor ska dra i väg ytterligare. Diamant Salihus bok om gängkriget i Järvaområdet, ”Tills alla dör”, beskriver i förbifarten hur några av killarnas svenska ordförråd blir märkbart bättre när de varit i fängelse, eftersom de av ren tristess börjat läsa böcker. Så sent, så alldeles för sent.

Jag ser hur eliterna i Stockholm gör. De sätter sina barn i de rätta skolköerna så fort navelsträngen är klippt. De köper bostäder strategiskt för att få tillgång till skolorna som håller nivå. En del tar utlandstjänster för att ha barnen i internationella privatskolor. Men detta gäller i sammanhanget få individer. Framtiden handlar både om kunskapsnivån i den breda medelklassen (sluta säga att ”de klarar sig ändå” för det här handlar om nivån vi kan hålla som land), barnen i arbetarklassen och de som växer upp i utanförskap.

Jag orkar inte höra en politiker till som pratar om mobilförbud, i sig en rimligt god idé, men inte orkar ta i Sveriges strukturella och pedagogiska problem i skolan.


Karin Olsson är kulturchef på Expressen.

Hetaste från medieveckan i ”Lägg ut!”

https://embed.radioplay.io?id=84504&country_iso=se

Knarkfabriken, karaktärsmordet på Leif GW Persson och Ekot-skandalen. Podden ”Lägg ut” tar upp det hetaste från medieveckan och förklarar journalistiken. Med kulturchef Karin Olsson och redaktionschef Magnus Alselind. Gästas av Dokus Sofie Löwenmark.