Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Foto: THEO ELIAS LUNDGRENKarin Olsson, kulturchef på Expressen. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN
Norges pratar om "dugnad" för frivilligarbete. Foto: ROGER VIKSTRÖMNorges pratar om "dugnad" för frivilligarbete. Foto: ROGER VIKSTRÖM
Norges pratar om "dugnad" för frivilligarbete. Foto: ROGER VIKSTRÖM
Karin Olsson

Därför ska vi importera norskans bästa ord

Publicerad

Norge kallar de det för "dugnad", tröstade den erfarna scoutledaren. Efter ett par timmars rotfruktsrivande utomhus till matståndet på julmarknaden började jag nog att se plågad ut. 

KRÖNIKA | IDEELLT ARBETE. Dugnad betyder samma sak som vi svenskar i mer byråkratisk anda kallar för "ideellt arbete" eller "frivilligarbete", som vore det en registertabell för uteblivna statsintäkter. Dugnad har en annan laddning och springer ur fornnordiskans dugnaðr, som betyder hjälp. Ordet är också språkhistoriskt besläktat med "duktig" och "duga".

Jag förälskade mig genast. För någon eldsjäl orkar jag inte vara. Ideellt arbete klingar onekligen trist. Och för att kunna titulera sig volontär känns det som att man måste åka till ett avlägset barnhem. Men att i några timmar ägna sig åt dugnad, komma samman för att hjälpa till, ger råg i ryggen. Det låter som en trevlig medborgerlig insats för samhällsgemenskapen och tilliten, bortom våra roller som skattebetalare och konsument.

Svenska turistföreningen, STF, har varit pionjärer i att försöka importera ordet från Norge. De organiserar personer som gratis vill underhålla leder i svenska fjällen. Sedan de drog i gång sina dugnadsuppdrag för tio år sedan har entusiaster utan betalning renoverat och fixat i 14 000 timmar. Så öppnas fjällvärlden och hålls tillgänglig för fler, samtidigt som frivilligjobbarna kan känna stolthet över att de har gjort något meningsfullt för andra.

Folkrörelserna centrala

För ett land som Sverige där folkrörelserna har varit en så central del av demokratiutvecklingen är det lätt att hitta kurvor som pekar åt fel håll. Det har länge talats om att medlemskapen i partier och organisationer sjunker. Att egoismen har blivit den nya kyrkan och att Sverigedemokraternas nätaktivister är den sista folkrörelsen, som kan uppbåda passion och uthållighet.

Men det finns studier som pekar i en annan riktning. I den relativt färska rapporten "Ideellt arbete inom idrottsrörelsen" (FoU 2016:3) konstateras att det ideella arbetet har varit anmärkningsvärt konstant de senaste 20 åren. Ungefär hälften av svenskarna uppger att de ägnar sig åt ideellt arbete i någon form.

Dela med sig

De skandinaviska länderna skiljer sig också fortfarande från de andra nationerna i väst. Här ägnar sig många fler åt dugnad. Forskare har satt det i samband med välfärdssamhället. När man kan lita på att staten garanterar en skälig levnadsnivå åt alla vågar man lägga energi på arbete som inte lönar sig i reda pengar. Tiden behövs heller inte för att skrapa ihop pengar till barnens universitetsutbildning eller själv vårda sin sjuka svärmor. Men det progressiva högskattesamhället kanske i sig snarare är resultatet av en äldre kultur och historia, som uppmuntrat ett beteende att dela med sig till sina medmänniskor.

Man hinner fundera så mycket när man river rotfrukt i vinterkylan. Låt dugnad bli ett nyord för 2018.

 

Karin Olsson är kulturchef på Expressen. Läs fler texter av henne här

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag