Jonas Gardell

Moskéerna har ett ansvar att inkludera homosexuella

Foto: SHUTTERSTOCK

Liksom de konservativa kristna samfunden måste de muslimska församlingarna ta itu med sin syn på HBTQ-personer.

Jonas Gardell efterlyser självrannsakan i spåren av dådet på gayklubben i Oslo.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. För ett antal år sedan blev jag uppvaktad av Broderskaparna, sossarnas organisation för troende inom olika religioner. Jag ställde då frågan om hur Broderskaparna såg på HBTQ-frågor och blev försäkrad att man krävde att medlemmar skulle ställa upp på partiets bejakande syn på homosexuella och transpersoner.

Sedan tvekade man en aning och lade till: ”Ja, förutom muslimska medlemmar”. 

Man hade helt enkelt gjort ett undantag för muslimskt troende sossar. De behövde inte skriva under på Broderskaparnas inkluderande HBTQ-politik där man exempelvis accepterade samkönade äktenskap.

Jag skakade på huvudet och avböjde naturligtvis att gå med.

Nu är Broderskaparna inte de enda som varit oförmögna att ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter hos religiösa samfund inklusive de muslimska.

DN visade nyligen att den myndighet som har i uppdrag att granska de trossamfund som söker statliga bidrag aldrig undersökt synen på homosexualitet, trots att kyrkorna och moskéerna beviljas miljonbidrag, och trots att myndigheten själv anser att rätten att älska vem man vill är en av de ”grundläggande värderingar” som är förutsättningen för att få ta emot pengar.

Generaldirektören Isak Reichel tycker att lagen är luddig och svårbedömd, vilket är trams. En muslimsk församling i Eskilstuna vars imam påstår att homosexualitet leder till sex med djur och småbarn ska inte ha statligt bidrag, hur svårt kan det vara? (Just den moskén har fått över en halv miljon de senaste åren för att värna demokratin.)

DN:s artikelserie om hur svenska kyrkor och moskéer vill ”omvända” HBTQ-personer är för övrigt en av de första gångerna jag sett att man behandlar kyrkor och moskéer lika. Måtte dessa artiklar innebära ett paradigmskifte.

Förra sommaren initierade jag på Expressen Kultur vad som skulle bli en intensiv debatt om de konservativa kristna kyrkornas syn på HBTQ, inte minst för att så många av deras egna medlemmar far illa.

Det är en diskussion som akut måste tas också i Sveriges moskéer.

Inte minst efter hatbrottet i Oslo under midsommarhelgen mot gaypuben London där två personer dödades och många skadades svårt.

Dagen efter frågade någon i mitt kommentarsfält på Instagram: ”var får dessa mördare sina värderingar från?” 

Det är inte svårt att svara på.

Jag har tidigare skrivit om att bland det viktigaste som hänt i den svenska HBTQ-rörelsen de senaste åren är de många lokala Pride-eventen runtom i landet, från Kiruna, Pajala och Boden, till Trelleborg, Malmö och Sölvesborg. 

När regnbågsflaggan hissas i den kommunala flaggstången är det en viktig signal till ortens homo- och transpersoner: Ni ska inte behöva lämna ert hem, vi står bakom er!

Det är vad kampen handlar om just nu. Du ska inte behöva lämna din hembygd, bryta med din familj eller med din församling.

Så svaret på frågan varifrån vi får våra värderingar är naturligtvis just dessa tre: vår hembygd, vår familj och vår församling.

Varje gång ett hatbrott som det i Oslo sker borde sannerligen alla dessa tre institutioner skakas i grunden och rannsaka sig själva och försöka förstå: vad har vi gjort för fel?

För brustit i ansvar har vi. Skuld måste vi ta på oss.

Varför har skola och samhällsinstitutioner misslyckats att integrera dessa unga män?

Hur har vi som föräldrar uppfostrat våra barn för att det ska gå så fel?

Vad har vi i kyrkan eller moskén predikat och lärt ut som kan få någon att tro att den här typen av hat och våldsbrott någonsin kan rättfärdigas?

Man måste helt enkelt förändras.

Efter hatbrottet i Oslo uttalar sig norska, med all rätt oroliga, muslimer och säger: ”Bara för att man är muslim är man inte extremist, men det är ju galet att det ska behöva sägas! Vi är alla muslimer, ja, men vi kan ju inte alla ta ansvar för detta? Det han gjort är ju en synd i islam, han har inte agerat i islams namn.”

Självklart är de allra flesta muslimer inte extremister utan tar avstånd från våld. Men lik förbannat har alla ett ansvar, ett ansvar för hur den religion man tillhör ser på homosexuella och transpersoner, en skyldighet att försvara och inkludera HBTQ-personer i sina församlingar, ta emot oss i sina moskéer som älskade av Gud, just så som vi är.

Att exkludera homosexuella och transpersoner med argumentet ”enligt vår religion…” är dumheter. Den korrekta formuleringen är i så fall ”enligt min tolkning av vår religion…”. Religion är aldrig statisk utan utvecklas och förändras alltid allt eftersom, och den kan aldrig användas för att förtrycka och diskriminera andra människor.

Denna, inte alltid enkla men alldeles nödvändig resa mot inkludering har många kristna församlingar (om än långt ifrån alla) i alla fall påbörjat, och många inser i dag att man faktiskt har ett botgöringsarbete att göra. 

Det är alltför sällan om ens någonsin jag sett muslimska ledare i Skandinavien ta det ansvaret (om än enskilda muslimska personer har gjort det).

Man måste helt enkelt förändras.

I artiklar på Expressen Kultur har jag tidigare ställt krav på en svensk imamutbildning och statligt finansierade moskéer, så att vi slipper moskéer finansierade av Saudiarabien och Turkiet, och imamer som hämtat sina värderingar därifrån. Det tillsammans med tydligare demokratikrav på alla samfund som söker statligt bidrag samt ett omedelbart förbud mot konverteringsterapi är något som den riksdag som tar över i september utan dröjsmål måste fatta beslut om. 

Jag har många muslimska homosexuella vänner eftersom så många homosexuella flytt sina muslimska hemländer där de riskerar förföljelse, fängelse och till och med dödstraff.

Några av dem har blivit kristna, andra har lämnat sin tro helt, ytterligare andra har kvar sin tro men ingen församling i Sverige som vill ta emot dem. 

Ingen ska behöva lämna sin hembygd, sin familj eller bryta med sin församling oavsett om du är kristen eller muslim.

Att omfamna sina homosexuella bröder och systrar vore ett första steg på vägen att ta det ansvar som Skandinaviens alla muslimer faktiskt har för att värna den demokrati vi lever i och för att hatbrott som det i Oslo aldrig ska begås igen.



Jonas Gardell är författare, artist och medarbetare på Expressens kultursida.


FOTNOT. Broderskaparna heter i dag Socialdemokrater för tro och solidaritet .