Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Jonas Gardell

Inget självklart med att få älska den man vill

PARAD. Den 27 juli protesterade tusentals HBTQ-aktivister mot Ungerns politik i en Pride-parad i Budapest.
Foto: ANNA SZILAGYI / AP TT NYHETSBYRÅN
Jonas Gardell, författare, artist och medarbetare på Expressens kultursida.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES

Efter utvecklingen i Ungern skriver många att det är självklart att alla ska få älska vem de vill. 

Jonas Gardell skräms av den historielösheten. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ESSÄ. I Ungern har det nyligen införts en lag som förbjuder att sprida information till unga och barn om HBTQ. Lärare får inte längre prata med sina elever om samkönade par som en acceptabel samlevnadsform. Mellan 05 och 22 är det förbjudet för radio och tv att sända innehåll med ”information om homosexualitet eller könsavvikande beteende”. Detta innebär att mängder med filmer, tv, reklam och musik antingen måste censureras eller bara sändas nattetid. Till och med en så oförarglig sitcom som ”Vänner” blir förbjuden och bokhandlare har redan fått böter för att de inte försett barnböcker med homokaraktärer med stämpeln ”avvikande”.

Horribelt, naturligtvis. EU:s ledning och många av Europas makthavare har tack och lov reagerat starkt, protesterat och hotat att införa sanktioner mot landet.

Samtliga svenska politiska partier utom SD röstade i EU för åtgärder mot Ungern (SD lade ner sina röster).

På sociala medier är indignationen stor och många undrar hur det kan vara så i ett europeiskt land 2021.

Man skriver att det är självklart att alla ska få älska vem de vill. 

Och vet ni, den historielösheten skrämmer mig nästan lika mycket som de östeuropeiska ländernas homohat.

Det finns inget självklart med att få älska den man vill. Det är tvärtom en rättighet som har vunnits genom långsam och strävsam kamp och det har tagit långt över 100 år att komma till den relativa frihet vi åtnjuter i dag – och då är ändå homosexualitet fortfarande kriminellt i ett 70-tal länder och på flera ställen hotas man med dödsstraff.

Vi kan inte vår historia eftersom vi som regel raderats ur den.

Förnekats, suddats ut och osynliggjorts.

Visste ni att en lag liknande den som nu klubbats igenom i Ungern fanns i England ända fram till 2003?

Det är bara några få år som vi ens förstått att vår historia är värd att berätta, och för de allra flesta är den fortfarande helt okänd, och därför kan man kanske förledas tro att friheten är självklar och given och glömmer eller vet inte ens hur ny och skör och sårbar den faktiskt är.

Också i toleransens Europa och USA.

De ungerska makthavarna hävdar att den nya lagen är till för att skydda barn och ungdomar. Exakt samma argument använde den socialdemokratiska riksdagsmannen (och antinazisten) Ture Nerman i Sverige när han 1951 kom med krav på skärpt lagstiftning för att skydda barn och ungdom från den abnormitet som homosexualitet utgjorde. En enda homosexuell erfarenhet kunde räcka och leda till att den unga människans utveckling mot normal sexualitet försvårades eller i värsta fall avbröts. I stället kunde ungdomen förvärva ett homosexuellt beteende och fastna i en asocial livsstil. Unga män måste därför skyddas från förförelse åtminstone fram till 21 års ålder. 

Överståthållarämbetet avstod visserligen att ta ställning till förslaget men konstaterade att ”homosexualitet utgör otvivelaktigt ett mycket allvarligt samhällsproblem” medan Medicinalstyrelsen menade att det fanns skäl att allvarligt överväga en höjning av skyddet till 21 år och stödde sig på professor Gösta Rylander, medlem av styrelsens vetenskapliga råd som bland annat skrev följande: 

”Slutligen bör det understrykas att homosexuella handlingar utgör ett symptom, bakom vilket ett flertal högst olikartade abnormtillstånd kan befinna sig. Sammanfattningsvis må endast nämnas genuin homosexualitet av växlande grad, sinnesslöhet, hjärnskador av mekanisk eller infektiös art samt kroniska förgiftningstillstånd… Av väsentlig betydelse är därför att de homosexuella otuktsbrottslingarna underkastas sinnesundersökning.”

Nå, detta var ju 1951 kan man invända, men visste ni att en lag liknande den som nu klubbats igenom i Ungern fanns i England ända fram till 2003?

Margaret Thatcher 1988.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

1988 infördes av Margaret Thatcher Clause 28, en lag helt lik den som Ungern infört nu. Det var en lag som förbjöd myndigheter och skolor att ”propagera för homosexualitet”. Man fick inte informera om homosexualitet i skolor eller påstå att det skulle kunna vara en acceptabel samlevnadsform, och det ledde till massor av censur, bland annat diskuterades om Shakespeare måste rensas bort från bibliotekens hyllor, och försvårade arbetet för Storbritanniens HBTQ-organisationer.

Och som sagt, lagen gällde i England och Wales ända fram till 2003.

Går vi ännu ett par decennier tillbaka var det naturligtvis ännu värre.

I Frankrike var homosexuella förbindelser mellan vuxna visserligen tillåtna om man var över 21 år men skulle ändå bekämpas. Enligt en lag från de Gaulle-tiden räknades homosexualitet till ”samhällsfarorna” och första försöken att bilda föreningar i Paris förbjöds av polisen.

I Tyskland fick homosexuella som suttit i nazisternas koncentrationsläger ingen ersättning eller ursäkt – de hade ju varit rättmätigt dömda. Den lag som nazisterna använt sig av fanns ännu kvar.

Homosexualitet var kriminellt i Finland till 1970 (Mark var alltså kriminell de första 6 åren av sitt liv) och i Skottland så sent som 1980. I Finland infördes i samband med avkriminaliseringen ett uppmaningsförbud, ganska likt det som nu klubbats i Ungern och detta uppmaningsförbud togs faktiskt inte bort förrän 1999. 

Faktum är att ännu när jag gick i grundskolan fanns koncentrationsläger i Spanien för homosexuella. I Spanien hade nämligen 1970 införts en lag där homosexuella dömdes att ”förpassas till därtill inrättade läger, mista sina medborgerliga rättigheter, förbjudas att vistas eller bo i vissa distrikt och stå under övervakning”.

Landets justitieminister deklarerade att ”två stora läger, i Huelva och Badajoz, står redan färdiga och rymmer flera tusen personer.”

Med detta vill jag visa på hur snabbt utvecklingen faktiskt kan gå.

Vi glömmer lätt vart vi kommer ifrån och hur långt vi haft att gå. Hur ny och skör friheten är.

I Sverige var det först 1973, när jag var tio år gammal, som riksdagen antog ett uttalande som sa att ”samlevnad mellan två parter av samma kön är ur samhällets synpunkt en fullt acceptabel samlevnadsform”, och det betraktades då som den utan tvekan ”största framgången för RFSL och homosexuella hittills”.

Det var alltså ingen lag som gav oss några friheter eller rättigheter eller tog bort den diskriminering som fanns. Det enda man sa var att det ändå fick betraktas som ”okej” att vara homo.

Och riksdagen var inte enig.

Moderaterna hade i en reservation önskat ett mindre positivt gillande. På direkt fråga om partiet var berett att helt och hållet erkänna den homosexuella kärleken som ett likvärdigt alternativ till den heterosexuella kärleken svarade man direkt nej, och tillade att ”det skulle te sig främmande för de flesta”.

Idag är ”Öppna moderater” en viktig kraft inom partiet och Moderaterna har flera ledande politiker som är öppet bi- eller homosexuella. Förändring är med andra ord möjlig, men den sker inte utan arbete, engagemang och personligt mod, och den är aldrig, aldrig given.

I Polen har politikerna de senaste åren blivit alltmer hatiska mot homo- och transpersoner och många regioner i landet har proklamerats som ”HBTQ-fria zoner”. 

Protest i Wroclaw förra sommaren mot den polska presidenten.
Foto: KRZYSZTOF KANIEWSKI / ZUMA PRESS/IBL

Vi blir med rätta upprörda, men låt oss komma ihåg att det inte är många decennier sedan som man i USA, i en ändå liberal stat som Kalifornien kunde dömas till 80 års fängelse för homosexuella förbindelser och det var kriminellt att vara homosexuell i större delen av USA. Lagligt i samtliga stater blev det först efter beslut i Högsta domstolen 2003!

Första gången jag reste till USA 1987 var jag 24 år gammal. För att få komma in i landet måste jag fylla i en liten ruta där jag intygade att jag inte var homosexuell. Ni tror kanske inte det är sant, men det är det.

Som bög var jag nekad inresa. Hela USA ville vara en HBTQ-fri zon.

Med detta vill jag visa på hur snabbt utvecklingen faktiskt kan gå och hur stor förändringen i attityd faktiskt kan vara. I varje land som infört samkönat äktenskap har också skett en nästan omedelbar omsvängning i opinionen och efter en ofta upprivande kamp där man varnat för samhällets förfall och undergång har samkönade relationer snabbt blivit normaliserade.

I länder som Ungern, Polen, Ryssland, stora delar av Afrika och arabländerna kan en sådan utveckling synas helt omöjlig. 

Men som omöjlig framstod den också länge i Europa och USA.

Författaren Lars Forssell skrev en gång att det inte alls är natten som är dagens mor utan att ”det är historien som är din och dagens mor”.

Så låt oss inte bara lära oss vår historia utan mer än så: låt oss äntligen och för alltid skriva in oss i historien.

Den generation som tar friheten för given kommer att förlora den.


Jonas Gardell är författare, artist och medarbetare på Expressens kultursida.

LÄS MER: Jonas Gardells alla artiklar i Expressen 

Avslöjaren som blev hackad

https://embed.radioplay.io?id=87170&country_iso=se

Han avslöjade Allra – men ratas av journalistpriserna. Patrick Siegbahn på Småspararguiden gästar Expressens mediepodd. Och Expressens Anna Friberg medverkar från OS i Tokyo. Med Karin Olsson och Magnus Alselind.