Detalj från en grekisk kruka, 600 år f. Kr., föreställande en masturberande satyr. Foto: Luis García / WIKIPEDIADetalj från en grekisk kruka, 600 år f. Kr., föreställande en masturberande satyr. Foto: Luis García / WIKIPEDIA
Detalj från en grekisk kruka, 600 år f. Kr., föreställande en masturberande satyr. Foto: Luis García / WIKIPEDIA
Foto: / SVTFoto: / SVT
 Foto: / SVT
Jonas Gardell

Hatet mot gym-onanisten blottar vår tids moralism

Publicerad

En SVT-programledare som onanerade i en amatörporrfilm blev avstängd från sitt jobb och har nu valt att säga upp sig.

Jonas Gardell skriver om vår tids prydhet och offentliga skampålar.

DEBATT | MORALISM. Det har skrivits massor om den stackars programledare för lokal-tv som på sin fritid spelat in filmer där han runkar och lagt ut på sajter dit människor som uppskattar just sådant kan söka sig till för att se.

Mannen har för detta tilltag tvingats lämna sitt jobb och löpt gatlopp i sociala medier med namn och allt. Han har hånats, hatats och förlöjligats på ett sätt som inte står i någon som helst proportion till hans brott, som inte ens är ett brott.

Det är emellertid svårt att säga vad som är det mest upprörande. Själva runkandet, eller att runkandet skett på en för runkande icke anmodad plats, eller att han vid det oönskade runkandet på den oönskade platsen dessutom ejakulerat – något som inte är helt ovanligt när män runkar utan tvärtom en vanlig påföljd av slikt beteende.

Personligen tror jag att det är en kombination av alla tre. Alltså, såväl själva runkandet, som den felaktiga platsen runkandet skett på samt tömmandet av sädesvätska.

 

LÄS MER – Isobel Hadley-Kamptz: Leif GW Persson ska inte vara sexdomare

Cornflakes – mot onani

Att onani varit skambelagt i den judisk-kristna kulturen är vida känt. Så sent som när jag var ung minns jag hur frikyrkopastorns son var livrädd för att han skulle bli förlamad för att han runkade. Därtill ansågs det kunna växa hår i handflatorna på män som onanerade. Den strängt kristne John Harvey Kellogg lär för övrigt ha uppfunnit cornflakes för att det skulle motverka onani, fråga mig inte hur – jag kan däremot garantera efter en tonårstid med cornflakes till frukost, att det inte hjälpte ett dugg.

Cornflakes – botemedel mot onani?Foto: OLLE SPORRONG

Den felaktiga platsen sedan. Flera socialantropologiska studier visar att det som är acceptabelt på en plats kan vara oacceptabelt på en annan. En brödrost i köket med brödsmulor på bordet upplevs trivsamt och normalt, medan en brödrost i sovrummet eller vardagsrummet med samma brödsmulor anses ohygieniskt, rentav obehagligt. Att spotta i handfatet i badrummet är acceptabelt medan att spotta i köksvasken får många att reagera.

När man kysser någon utbyts saliv. Ändå tycker många om att kyssas. Att samma person skulle spotta en rakt i munnen är för många däremot en motbjudande tanke. Trots att saliven är precis densamma.

Rätt sak på rätt plats helt enkelt.

Att svettas på gym. Helt okej. Att spruta på gym. Du är värre än Palmes mördare! 

Det som i fallet med den så kallade gym-onanisten slår en mest, förutom det groteskt oproportionerliga hatet mot honom, är hur starkt vi reagerar på kroppsvätska i sig. 

Människan har en mångtusenårig ambivalens inför sin egen kropps innehåll. Något förenklat står det kroppsliga för det låga medan anden står för det höga.

Människan känner avsmak inför det mänskliga, och torde vara det enda djur som känner äckel för sig själv.

I samma ögonblick något som tillhört kroppen avskiljs från densamma blir det tabu. Att smeka och kyssa någons hår kan vara ett uttryck för kärlek, men skulle där finnas ett hårstrå i soppan ropas upprört på hovmästaren. Naglar anses vackra, så länge de inte är avklippta, då är de äckliga. Och så vidare. 

Människans utsöndringar, hennes vätskor, sekret och slem har alltid varit ett problem för oss. 

Blod, saliv, svett, sperma, urin, avföring.

Allt det som är inne i oss och som aldrig ska synas eller märkas av. Sådant man gör på hemlighuset, sådant man gör under täcket i sängkammaren när lyset är släckt, sådant man döljer med deodoranter och parfymer.

 

LÄS MER – Jonas Gardell: Sluta upp med tassandet kring Svenska Akademien! 

Oscar Wilde och "det onämnbara"

Allt det lägsta i människan och som vi uppfostras att skämmas över. Det är inte länge sedan barnens dockor saknade kön. Inga synliga urinhål eller stjärthål ur vilket vätskorna och avfallet kan rinna. Eller ta det blå ”mensblodet” i reklamen för bindor. 

Det är inte länge sedan vara könsdelar kallades ”det onämnbara”.

Om Oscar Wilde påpekade en av hans vänner under homosexskandalen, att han gjort sig ”skyldig till den yttersta vulgariteten, den att bli upptäckt”. Och det tror jag är sant också om mannen som onanerade på gymmet, och det är också anledningen till att vi hatar honom så oproportionerligt. Det handlar inte bara om runkandet eller platsen eller ens kroppsvätskan, inget av det är brottsligt eller farligt i sig, utan det oförlåtliga är att han blev upptäckt.

Oscar Wilde.Foto: BOK / BOK

Som programledare och därför i någon mån en offentlig person förväntar vi oss av denne det höga, inte en påminnelse om det låga. 

Människan är naturligtvis en kombination av det höga och det låga, det vi vill visa upp och det vi vill dölja.

Det är viktigt att påpeka att det inte är stunden då vi är eller gör det lägsta som definierar oss, lika lite som vi definieras av motsatsen. 

Därför gör det mig sorgsen och till och med lite skrämd när jag ser den nu så hatade mannen förminskas till bärare av denna enda egenskap och egenhet. Han är ”onanisten”, och det är det enda han är och med det kan han avfärdas och heller inte förlåtas.

Samhällsutvecklingen som den nu ser ut stupar allt hastigare mot att det i sociala medier skapas pöbeldrev som driver igenom snabba och summariska rättegångar, och företag som SVT är så ängsliga att de tvingar bort sina anställda innan rättegången ens börjat och utan att brott begåtts.

Benny Fredriksson tvingades bort

Likadant var det med Kulturhusets vd Benny Fredrikssons snabba avsked. Oavsett vad man tyckte om hans ledarstil var det lynchningsliknande sätt han tvingades i väg på motbjudande. 

Det är inte i sociala medier rättvisa ska skipas. SVT borde omedelbart rätta till sitt misstag och återanställa personen.

Är det någonting #metoo-debatten måste lyckas med är det att förskjuta skammen från de som utsatts till de som utsätter. Men det innebär inte att sociala medier får bli en nyckfull variant av vår tids offentliga skampåle. 

Ack, hur långt är detta moralistiska och pryda tidevarv från de år då punkbandet The Perverts sjöng ”Runka när du känner för det, alla gör det, alla gör det!”

Det är inte utan att man längtar tillbaka.

 

Jonas Gardell är författare, artist och medarbetare på Expressens kultursida. Läs fler av hans artiklar här. 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag