Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Jonas Gardell

Rasismen i H&M-annonsen går inte att tänka bort

Ett axplock av grovt rasistiska bilder som liknar svarta människor vid apor, samlade på Facebooksidan Vardagsrasismen.

H&M:s annons där en svart pojke bar en tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle” väckte upprörda känslor – med rätta.

Jonas Gardell skriver om ansvaret hos dem som vill ogiltigförklara reaktioner från människor med livslång erfarenhet av rasism.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DEBATT | RASISM.

”Vi har gjort en skön tröja med bilar på och texten BARA ATT GASA!”

”Coolt! Jag vet, vi låter en judisk unge bära den i annonsen. Det blir bra!”  

H&M fick häromdagen kraftig kritik för att man marknadsförde en tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle” med en svart modell.

Många svarta reagerade och företaget drog snabbt in annonsen och bad om ursäkt.

So far so good.

Men nu har det uppstått en intressant och obehaglig motreaktion.

DN:s Lisa Magnusson vill hävda att kritiken mot klädföretaget är överkänslig och att de som blivit upprörda inte har någon rätt att vara det.

Hon skriver att ”rasismen uppstår först i den mottagare som kopplar tröjans text till vetskapen om hur svarta genom historien har hållits för lägre stående, för djur, för apor.”

Vad är det för dumheter? Det är verkligen inte i mottagaren – ”i betraktarens ögon” – som rasism uppstår. Rasism är inte en subjektiv upplevelse utan ett historiskt faktum.

I Colson Whiteheads skakande roman "Den underjordiska järnvägen" från 2016 skildras det svarta slaveriet i USA på 1800-talet och alla de vidrigheter som vita utsatt svarta för genom seklen. Att svarta var outvecklade, som barn eller apor, motiverade slaveriet och gjorde det rätt att förvägra svarta mänskliga rättigheter.

När Rasbiologiska institutet öppnade i Uppsala 1922 bedrevs i Sverige en forskning som hävdade att den svarta rasen var underutvecklad och att svarta människor stod nära naturen och var primitiva.

 

LÄS MER: Ulf Olsson recenserar "Den underjordiska järnvägen" 

Rasism på Gröna Lund

1933 besökte Louis Armstrong Sverige och i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev recensenten:

"Hr jazzkungen och människoätarättlingen Louis Armstrong visar sin slätrakade flodhästfysionomi. Flaxande med en helt vanlig mässingstrumpet och en jättestor vit näsduk klafsar han fram till tribunen, visar tänderna, snörvlar, upphäver ett av sina vilda negroafrikanska förfäders urtjut, då och då omväxlande med ett gravhest gorillevrål från urskogen. Att hans lungor hålla är förvånande, men fysiskt brås han nog både på förfäder och gorillor."

Jazztrumpetaren Louis Armstrong liknades vid en apa vid sitt besök i Sverige. Foto: EDDIE ADAMS / AP TT NYHETSBYRÅN

I podden "Snedtänkt" samtalade Kalle Lind nyligen med Bodil Hasselgren, redaktör för Centrum för näringslivshistoria, om hur nöjesfältet Gröna Lund på 1930-talet byggde upp hela byar med importerade svarta som människor skulle komma och glo på som djur i bur. I min barndom på 1970-talet hade Gröna Lund en attraktion som hette ”Gorillamysteriet” i vilken en ”professor Finkelstein” presenterade en kvinna som han funnit i det ”mörkaste Afrika” och som vid midnatt förvandlades till en apa. Och så kom det ut en svart kvinna som i ett illusionstrick byttes ut mot en person i apdräkt som gjorde ett utfall mot publiken.

Det är vidare än i dag vanligt att publiken på fotbollsmatcher runtom i Europa kastar in bananer på planen för att trakassera svarta spelare. Barcelonas svarte spelare Dani Alves berättar 2014 ”jag har varit i Spanien i elva år nu, och det har pågått sen jag kom hit", en annan svart spelare, Kevin-Prince Boateng, säger i en intervju 2017 att "för varje mål får du en banan”.

Med en enkel googling får man på nätet i dag mängder med bilder som jämför svarta till exempel Michelle och Barack Obama, som apor, och så vidare och så vidare.

Det går en direkt linje från hur vita motiverat det amerikanska slaveriet och kolonialismen genom att jämställa svarta med djur, till dagens sociala medier och kommentarsfält på Facebook där svarta gång efter annan liknas vid apor. Det är ingen upplevelse. Det är ett faktum. Det går inte att tänka bort.

Den kontroversiella annonsen från H&M (här beskuren) togs snabbt bort. Foto: H&M

H&M har naturligtvis inte gjort tröjan med någon rasistisk avsikt, och i samma ögonblick de märkte hur fel deras annons landade drog de tillbaka både den och för säkerhets skull också själva tröjan. Jag ser inte annat än att H&M har agerat helt korrekt, kanske överkorrekt men i det där fallet är det bra att vara tydlig.

Annonsbyrån har större ansvar, eftersom man bör kunna kräva att de har koll på vad man kommunicerar. Det spelar ingen roll att den rasistiska kopplingen troligen inte är gjort med avsikt, tolkningen av bilden på den svarta pojken med påståendet om att han är en apa går inte att frigöra från den kontext som den västerländska, vita kulturen skapat och återskapat gång på gång genom historien för att motivera sin överhöghet och sina privilegier.

Att däremot skribenter som Lisa Magnusson ursäktande underlåter att se den historiska kontexten och som ogiltigförklarar reaktioner från människor som har förstahandserfarenhet av rasism från den dag de föddes, är helt oacceptabelt. 

Lisa Magnussons artikel på DN:s ledarsida. Foto: DN

I bästa fall är det aningslöst och okunnigt, i värsta fall skrivet med grumlig agenda. I vilket fall, gör om, läs på, gör rätt!

Vi får inte bli så historielösa, så skriande okunniga.

 

Martin Luther King

Lars Norén lånade titeln till sin klassiska pjäs ”Natten är dagens mor” från en dikt av Stagnelius. Men som Lars Forssell påpekat är det inte är sant. Det är inte natten som är dagens mor. Det är Historien som är din och dagens mor.

Till slut, Magnusson ondgör sig i sin text också över att protesterna fortsätter, att ilskan inte lagt sig, trots att klädföretaget bett om ursäkt. På samma sätt som män i alla tider nedlåtande fnyst åt feminister och kallat dem tjatiga. Jag vet inte hur många gånger jag som bög fått höra: ”Måste ni hålla på att basunera ut ert sexliv sådär. VI tjatar väl inte om vad vi håller på med i sovrummet.”

Det är helt enkelt opassande att vara för arg, för högljudd, att inte klädsamt tystna tillräckligt fort.

Martin Luther King svarade en gång på kritiken mot att de svarta var så envisa och högljudda i sin kamp för medborgerliga rättigheter: ”Trodde ni verkligen att reaktionen på flera hundra års förtryck skulle ge sig uttryck i en viskning?” 

Så fortsätt skrik! Fortsätt vara arga! Det är inte Lisa Magnussons sak att tala om för er att dämpa er.

Min mamma föddes på 1920-talet och tillhörde en generation kvinnor som fick lära sig att det viktigaste för en flicka var att vara ”trevlig att ha i möblerade rum”. Hon brukade säga till oss barn: ”Vill dom ha nåt trevligt att ha i möblerade rum kan dom skaffa en gardinuppsättning!”

 

Jonas Gardell är författare, artist och medarbetare på Expressens kultursida. Läs fler av hans texter här.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!