Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Jojje Olsson

Därför kan inte Facebook och Tiktok jämföras

Tiktok är en världens mest populära appar för unga.
Foto: SHELDON COOPER/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOCK
Journalisten Jojje Olsson.
Foto: MELA PAN / HISTORISKA MEDIA
Facebook.
Foto: MATT ROURKE / AP TT NYHETSBYRÅN

Jojje Olsson om internetföretagens roll i Kinas expansiva planer.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURKRÖNIKA. I veckan förbjöd SVT och SR sina anställda att använda Tiktok på arbetstelefonerna. Det fick bland andra GP:s krönikör Emanuel Karlsten att ställa sig frågan varför den kinesiska videoappen bannlyses, men inte Facebook? Det amerikanska företaget samlar ju minsann också in användarinformation!

Frågan är inte bara naiv – den är också felställd. I den internationella debatten om kinesiska appar och telekombolag, har huvudfrågan aldrig varit huruvida Facebook eller andra västerländska motsvarigheter lägger beslag på din information. Det vet vi redan, och det är förresten i det närmaste oundvikligt.

Problemet är snarare vem som sedan har tillgång till datan och i vilken utsträckning, samt vad den kan användas till.

Under president Xi Jinping suddas skillnaderna mellan Kinas privata och statliga företag stegvis ut. Alla ska tjäna och kontrolleras av regimen. Enligt en lag om kontraspionage från 2014, följt av en ny underrättelselag från 2017, så är samtliga kinesiska företag, organisationer och individer skyldiga att genast lämna ut all information som polis eller myndigheter efterfrågar.

Det finns ingen möjlighet att neka eller gå till domstol. Det hade ändå varit lönlöst, då rättsystemet står under kommunistpartiets totala kontroll.

Frågan är till vem vi ska ge denna värdefulla data.

Att förse kinesiska internetföretag med information är därmed i förlängningen samma sak som att förse Kinas regim med information. Och det är här det blir problematiskt. För trots Facebooks och USA:s alla brister, så används inte företaget som den amerikanska statens verktyg för att underminera den liberala världsordningen.

Kinas totalitära maktparti har dock som uttalad ambition att ersätta demokratiska styrelseskick världen över med sin egen auktoritära politiska modell. Och internetföretagen har här en viktig roll att spela. 

Chattappen Wechat hade aldrig vuxit till att ha 1,2 miljarder månatliga användare om man inte följt regimens direktiv. Appen är nu en av Pekings viktigaste plattformar för att sprida sin propaganda utomlands, samt övervaka och radikalisera den kinesiska diasporan.

Genom att blockera alla utländska appar, har regimen gjort sina invånare beroende av inhemska tjänster för att hålla kontakten med anhöriga. Något som hänsynslöst utnyttjas för att bedriva utpressning. Jag har själv blivit visad chatthistorik av etniska minoriteter bosatta i Sverige, vars familjer hotas med politiska fångläger om de inte spionerar åt myndigheterna.

Det finns fler moraliska aspekter än så. Sök på utvecklingen i Hongkong eller förföljelsen av muslimer i Xinjiang på Tiktok eller Wechat, och finn idel positiva vinklar varvat med förnekelse och rena lögner. Allt annat skrubbas bort. Regimkritiskt innehåll leder dessutom ofta till gripanden och förstörda liv. Är det sådana appar vi ska hjälpa att växa?

När vi använder sociala medier eller bygger ut 5G, så är problemet alltså inte främst att information om oss samlas in. Frågan är till vem vi ska ge denna värdefulla data. Valet står mellan västerländska privatföretag, eller världens största diktatur på expansionshumör.


Jojje Olsson är journalist och författare, samt medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är ”Taiwan. Den hotade och okända demokratin”.