Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johan Hilton

Döden i Venedig / Radioteatern

Foto: Anders Wiklund / Scanpix /
Johan Hilton: Horace Engdahl ger upprättelse åt 323 års försutten svenskakademisk komediantbegåvning i Döden i Venedig.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

DÖDEN I VENEDIG eller Men ni är ju inte alls särskilt ung längre! | Av Thomas Mann | Dramatisering Sisela Lindblom | Regi Etienne Glaser | P1, i kväll, kl 19.03

Idén förtjänar Nobelpriset: att ge den svenska högkulturens galjonsfigur Horace Engdahl huvudrollen i ett klassiskt drama om litteratur och liv. Förinspelat och i radio. Så ingen åskådare behöver irritera sig på amatörmässigt och nervöst fladdrande händer eller repliker som inte sitter som de ska.
Tänk att ingen regissör kommit på den tanken förr. Vad har vi inte gått miste om? Karl-Ragnar Gierow som Romeo? Sture Allén som Charleys tant?
Engdahl ger i alla händelser upprättelse åt 323 års försutten svenskakademisk komediantbegåvning. Den förre ständige sekreteraren är riktigt bra: precis så introvert dyster och aristokratisk som Thomas Manns konstnärlige pederast Gustav Aschenbach är i långnovellen.
Och – inte minst – tyst när det krävs. Aschenbach fyller, i Sisela Lindbloms smått vanvördiga dramatisering, snarast ett slags Rorschachfunktion. Uppdraget att tolka och fylla i konturerna till den döende författarens motiv och suspekta passioner faller därmed framför allt på en kvartett äldre och yngre damer och herrar (Fillie Lyckow, Emelie Jonsson, Staffan Göthe och Erik Bolin) snarare än på Engdahl.
Som en kör i ett antikt drama kommenterar och debatterar de Aschenbachs tilltagande och förälskade suckar över vackre fjortisen Tadzio tills det stillsamma dramat nästan halkar över i forumteater.

Det är vackert, det är medryckande och regissören Etienne Glaser skapar, inte minst med hjälp av musiken, ett helt eget ljudrum. Ändå kan man inte låta bli att undra: vad hade inte en mångbegåvning som Peter Englund kunnat göra med den här rollen?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!