Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Johan Anderberg

Rädda världen – tänk som Warren Buffett

Warren Buffett är världens tredje rikaste person. Foto: NATI HARNIK / AP
Johan Anderberg är medarbetare i Expressen. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Den som vill förstå hur saker hänger ihop här på jorden måste kunna sin matte. 

Johan Anderberg föreslår att vi lär av världens tredje rikaste man.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | KLIMAT. Till en stad på gränsen mellan Iowa och Nebraska, där två stora järnvägar möter Missourifloden, vallfärdar varje vår tiotusentals människor för vad som måste vara en av den moderna kapitalismens mest underliga händelser.

De kommer till årsstämman för Berkshire Hathaway, som egentligen är en enda lång frågestund med Warren Buffett – 87-åringen som på 1940-talet köpte ett flipperspel och placerade det i en frisersalong, och via en serie investeringar blivit världens tredje rikaste person.

Framförallt har Buffett gjort aktieägarna rika. Många av dem som kommer till stämman i Omaha har varit där flera gånger och tillskriver honom överjordiska egenskaper.

Warren Buffett själv har i över ett halvsekel försökt förklara att det inte finns något gudomligt med honom. I lördags skickade han ut sitt årliga brev till aktieägarna – en publicering som alltid blir en stor händelse – och upprepade återigen att det handlar om att “let compound interest do its magic” – låt ränta-på-ränta-effekten utöva sin magi.

Sådana förklaringar hjälper inte. 

Warren Buffett kommer att få dras med epitetet “Oraklet från Omaha” tills han pensionerar sig.

 

LÄS MER – Helena Granström: Tänk om hoppet hindrar oss från att rädda klimatet 

Exponentiella kurvor

Svårigheten för människor att förstå exponentiella förändringar är omvittnad. Den är grunden för den apokryfiska berättelsen om mannen som uppfann schack, och från sin härskare bad om ett riskorn för den första schackrutan, två riskorn för den andra, fyra för nästa ruta, och så vidare. Härskaren i berättelsen gick med på förslaget, utan att inse att mängden ris blir tusentals gånger högre än hela världsproduktionen.

 

Kluringen med riskornen. Foto: Wikimedia Commons.

 

I söndags efterlyste Dagens Industris politiska redaktör PM Nilsson ett naturvetenskapligt bildningsideal. Utan kunskaper om hur glödlampor lyser, eller hur fotosyntesen fungerar, skriver han, blir vi intellektuellt isolerade från vår omgivning.

Han skissar upp en naturvetenskaplig kanon: på samma sätt som det borde vara naturligt att ha läst Utvandrarserien eller någon av August Strindbergs böcker borde alla veta hur en kärnkraftreaktor fungerar. 

När man tänker på Buffett och hans “magi” framstår det som en väldigt god idé. Och kanske bör denna kanon även innehålla matematiska begrepp; det offentliga samtalet blir handikappat när vi väljer att inte se de enorma krafter som formar samhället. Kapitalackumulation, Moores lag (att antalet transistorer som får plats på ett chip växer exponentiellt), tillväxt i ekonomin, tillväxt i befolkningen – allt det är exponentialfunktioner.

Vi tror – eller låtsas tro – att en partiledares karaktärsdrag är viktigare än teknikutvecklingen någon annanstans i världen, vi får ingen riktig känsla för vad en åttaprocentig ökning av flygandet från Arlanda mellan 2016 och 2017 innebär (en fördubbling på nio år), vi tror att investerare kan besitta magiska egenskaper och vi fattar inte hur små förändringar i vårt sätt att leva på några års sikt kan få stora konsekvenser för förmåga att överleva.

 

LÄS MER – Anna Hellgren: Att sluta flyga räcker inte för att rädda klimatet 

Som Albert Einstein sa

Exponentiella förändringar i världen har skapat allt från telefonen eller datorn du förmodligen läser det här på – till Warren Buffetts enorma förmögenhet. Men den har också skapat klimatförändringar och massutrotning av djurarter.

 

Albert Einstein. Foto: / AP

 

“Compound interest is the eighth wonder of the world”, sa Albert Einstein en gång. “He who understands it, earns it ... he who doesn't ... pays it.”

Det är dags att vi alla läser på lite. Annars kommer vi att bli de som betalar.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Jag är trött på att visa mina barn en döende värld 

 

Johan Anderberg är medarbetare på Expressen. 

Läs fler av Johan Anderbergs texter på Expressen Kultur här. 

I spelaren visas ett avsnitt av Kultur-Expressen om klimatet och flyget med Jens Liljestrand och Anna Hellgren. Kultur-Expressen finns även som podcast.