Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Joel Halldorf

Självklart hör en muslim hemma i Svenska kyrkan

Muharrem Demirok är Centerpartiets nya partiledare.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Muharrem Demirok är kulturell muslim och medlem i Svenska kyrkan, vilket har kritiserats som ”woke” av Liberalernas Robert Hannah.

Joel Halldorf berättar hur verkligheten ser ut. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Liberalernas riksdagsman Robert Hannah tycker sig ha räknat ut varför Centern vill ha Muharrem Demirok som Annie Lööfs efterträdare. Det har inte med det lyssnande ledarskap som valberedningen nämner att göra. Inte heller med stödet bland kommunalpolitiker som analytiker lyfter fram. 

Nej, det egentliga skälet är att Centern har gått full woke. Hannah lägger ut texten på Twitter: ”Det finns inget mer woke än att vara muslim OCH medlem i Svenska kyrkan. Det är helt ologiskt men logiskt med Cs nya ideologi. Centern har rört sig bort från liberalismen till att precis som Svenska kyrkan göra woke till överideologi.”

Det är riktigt att Demirok är kulturell muslim och medlem i Svenska kyrkan. Sin personliga tro får han själv beskriva, men om vi ser till religiösa mönster i dagens postsekulära Sverige så är detta inte särskilt märkligt. 

Att vara kulturell muslim betyder oftast att man har muslimsk familjebakgrund, vilket Demirok har. Men som till exempel David Thurfjell, Erika Willander och Emil Frisk har visat i sin forskning är kopplingen mellan en sådan uppväxt och att vara aktiv muslim extremt svag. Bara några få procent av dem som vuxit upp så är praktiserande muslimer. 

Detta kommer kanske som en överraskning för alla som tror att Sverige håller på att förvandlas till ett kalifat, men: Sekulariseringstakten bland svenska muslimer är enormt snabb. 

https://twitter.com/RobertHannah85/status/1613267241746702336

Men även den som inte praktiserar en tro kan vilja uttrycka att detta är ett arv som man bär med sig genom livet. För religion är ju inte bara en ideologi eller ett antal övertygelser, utan en livsvärld som lämnar djupare avtryck. Det är denna relation som uttrycket kulturell muslim fångar in.

Ryms då kulturella muslimer i Svenska kyrkan? Ja, varför inte. Hela 60 procent av svenskarna är medlemmar, vilket är många fler än vad som går i kyrkan, ber eller ens tror på Gud. Går vi in på det teologiska finliret, till exempel om man köper den nicenska trosbekännelsens beskrivning av Sonen, då hamnar vi som tillhör kategorin renläriga definitivt i minoritet. 

Du kan vara medlem i Svenska kyrkan för att du vill bevara din koppling till ett arv, men också för att du vill lära känna ett nytt arv. Svenska kyrkan låter helt enkelt människor vara med på egna villkor. Den erbjuder, som Björn Wiman fint formulerade det i DN nyligen, ”tron som tillhörighet, snarare än övertygelse”.  

Detta erbjudande gäller alla. Otaliga ateister, agnostiker och kulturkristna har antagit det och värdesätter sin relation till kyrkan. Att en del kulturella muslimer gör det borde inte överraska någon. Det är inte ologiskt, som Hannah hävdar, utan helt logiskt. Det är så här dagens religiösa Sverige ser ut. 


Joel Halldorf är författare, professor i teologi och medarbetare på Expressens kultursida.