Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Joel Halldorf

Det här är ett heligt krig för Vladimir Putin

Putin under en högtid i samband med påsk.
Foto: TASS / TT NYHETSBYRÅN

Vladimir Putins agerande i Ukraina har förvirrat många bedömare.

Joel Halldorf lyfter fram den religiösa pusselbiten som ofta saknas.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Imperier är andliga skapelser. De hålls samman av mytologi, metafysik och storslagna visioner. Det är skälet till att vi människor kan förenas i grupper som är större än klaner: Stora berättelser håller oss samman i det statsvetare kallar föreställda gemenskaper. Och om denna gemenskap ska vara ett väldigt imperium krävs särskilt potenta visioner. 

Putins agerande i Ukraina har förvirrat många bedömare. Det materiella och realpolitiska pusslet går inte ihop. Visst kan man ana ekonomiska och geopolitiska motiv, men det stämmer ändå inte. Skälet till att vi inte får ihop bilden är att vi saknar den religiösa pusselbiten. Putin betraktar inte Ukraina som vilket landområde som helst, utan det är centralt i myten om Ryssland. 

Ukraina är hörnstenen i Rysslands andliga grundval, och denna grund måste vara hel om imperiet ska bestå. Som Andreas Johansson Heinö påpekat i DN var Putin tydlig med detta inför invasionen, när han sa: ”Ukraina är en omistlig del av vår historia, vår kultur och vår andliga sfär.”

Det som är andligt förenat får inte skiljas åt politiskt, så kan Putins maktdoktrin enkelt beskrivas.

Den historiska bakgrunden till uttalandet finns hos en annan Vladimir, nämligen Vladimir I av Kiev. Också han bars av en vision om att ena sitt land, och han sökte en religion som kunde hjälpa honom med det. Han fann kristendomen, och år 988 lät han döpa sig och hela sitt folk. Här skapades inte bara den rysk-ortodoxa kyrkan utan också den allians av den ryska jorden, dess folk och ortodox kristendom som Putin vill återställa.  

Putin knöt an till denna historia redan vid invasionen av Krim år 2014: ”Allt i Krim berättar om vår delade historia och stolthet. Detta är platsen där furst Vladimir döptes. Hans andliga val att anta den ortodoxa tron har bestämt grunden för kulturen, civilisationen och de värderingar som förenar folken i Ryssland, Ukraina och Vitryssland.”

Det som är andligt förenat får inte skiljas åt politiskt, så kan Putins maktdoktrin enkelt beskrivas. Eftersom Ukraina och Ryssland tillhör samma ”andliga sfär” bör de också vara politiskt förenade. Om de inte är enade finns en spricka som hotar imperiets stabilitet. Men om de är ett blir Ryssland starkt nog att stå emot hotet från väst.  

Putin är inte ensam om att tänka i dessa banor, utan föreställningarna har odlats av ryska författare och filosofer sedan 1800-talet. Det finns, som professor Bengt Jangfeldt skrev i Fokus nyligen, en föreställning om att man är en unik nation, präglad av platsen mellan Asien i öst och Europa i väst. Men denna position gör också att man är ständigt hotad, särskilt från väst. Man kan bara bevara sin politiska integritet genom att slå vakt om sin särpräglade ryska identitet. 

Detta mönster går igen i Putins eget liv.

Medan Europa slöt upp under slagorden frihet, jämlikhet, broderskap så sammanfattades den ryska statsideologin i orden ortodoxi, autokrati, folk. Landet ansågs behöva en stark ledare vägled av en intakt och vital ortodox spiritualitet. 

En av Putins främsta inspirationskällor är filosofen Ivan Ilyin, som flydde Ryssland efter revolutionen 1917. Ilyin såg den ateistiska kommunismen som en parantes i den ryska historien. Djupast sett var Ryssland kristet, och det var andligheten som förenade folket.

Detta mönster går igen i Putins eget liv. Han föddes i det ateistiska Sovjetunionen, men döptes i hemlighet av sin fromma mor. Han bär alltid sitt dopkors – det syns på bilderna när han är ute och rider i bar överkropp. Som president har han knutit allt tätare band till kyrkan och i kriget mot IS framställde han sig som trons försvarare. 

Genom kriget i Ukraina tar Putin ett steg till på en väg som han länge vandrat längs. Ryssland anses hotat av Europa, och hotet blir akut genom att Ukraina glider bort från imperiet och mot det demokratiska och dekadenta väst. Detta handlar inte bara om Nato-medlemskap och ekonomi, utan om Europas kulturella och andliga inflytande över Ukraina. 

Putin kan inte acceptera denna splittring av landets andliga grundval. I stället agerar han för att föra Ukraina till en politisk gemenskap med Ryssland. Så lagas sprickan i nationen, och Ryssland kan åter bli ett oövervinnerligt imperium. 

Det framstår som galenskap, men tyvärr finns en logik bakom handlingarna. Den är dock inte i enbart ekonomisk eller materiell, utan det krävs fler pusselbitar för få ihop bilden. För Putin är detta ett heligt krig, motiverat av en mytologisk och metafysisk logik.


Joel Halldorf är författare, teolog och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är ”Kvällstidningsteologi 2010–2020. Från populism till pandemi”. 




Lägg ut: ”Putin inifrån”

https://embed.radioplay.io?id=113173&country_iso=se

PODCAST. Rysslandskorren Anna-Lena Laurén om vad som händer och kan hända i Ryssland. Karin Olsson och Magnus Alselind diskuterar Ulf Lundells SVT-kritik. Christian Holmén berättar om en historisk bevakning för de utsända i Ukraina.