Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Joel Halldorf

Därför ska vi oroa oss över Trumps läsvanor

Donald Trump.
Foto: CHARLES KRUPA / AP TT NYHETSBYRÅN
Ungas läsning sjunker.
Foto: Christine Olsson / TT NYHETSBYRÅN

Donald Trump är inte ensam om att välja bort böcker – och bland unga sjunker läsandet mest. 

Joel Halldorf svarar Mattias Beijmo i Aftonbladet i debatten om böcker och skärmar i klassrummen.

REPLIK. Donald Trump läser inte böcker. Han är en skicklig twittrare och tittar mycket på tv, men befattar sig ogärna med längre texter. Michael Wolff, reporter på Vita huset, förundrades av vad han såg: ”Han skummade inte ens.”

De flesta av oss blir bekymrade när vi hör att mäktiga politiker skyr böcker – men vad handlar den oron om, egentligen? Är vi bildningssnobbar eller nostalgiska ludditer som drömmer oss tillbaka till en svunnen epok? Eller är det så att vi anar att bokläsning är ett bra sätt att tillägna sig både kunskap och vissa värdefulla egenskaper. 

Till skillnad från tweets, och till och med tidningskolumner, kan en bok vara vindlande, sökande och balansera olika perspektiv på ett nyanserat sätt. Dessutom kräver bokläsning egenskaper som tålamod, inlevelse och koncentrationsförmåga. Den tryckta boken är alltså ett format som uppmuntrar till fördjupning, nyanser och eftertanke.

Det är detta vi älskar när vi älskar böcker. 

Men Trump är inte ensam om att välja bort dem. Läsandet sjunker nu, och allra mest hos de unga. Ungdomar i åldrarna 15–24 ägnar drygt tre timmar per dag åt tv och Youtube, två timmar åt sociala medier och bara tjugo minuter åt att läsa ur en tryckt bok eller tidning. Skärmifieringen av skolan gör att inte heller den erbjuder ett alternativ till vardagens surfande. Enligt en ny undersökning från svenska forskare läser hälften av eleverna i årskurs nio inte ens en sida facklitteratur en vanlig skoldag, och bara 13 procent läser en sida skönlitteratur.

Ska vi låta ingenjörer och Silicon Valleys app-utvecklare styra samhället?

Bör vi göra något åt detta? Mattias Beijmo på Aftonbladet tycker inte det. Under våren har Liberalerna presenterat ett antal förslag för att slå vakt om fysiska böcker i skolan. Samtidigt har bland andra Paulina Neuding beklagat att den ensidiga digitaliseringen gör att vissa färdigheter går förlorade.

Här tycker sig Beijmo se en kamp som är både konservativ och fåfäng. För även om han medger att ”läsning på papper ger bättre inlärning än från skärm” så menar han samtidigt att skärmen ligger i tangentens riktning. Historiens anonyma kvarnhjul maler på, och ve den politiker som försöker störa utvecklingen. Det är en besynnerlig form av teknikfatalism. Ska vi låta ingenjörer och Silicon Valleys app-utvecklare styra samhället? 

Lotta Edholm och Johan Pehrson.
Foto: PELLE T NILSSON / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY

Givetvis bidrar den digitala tekniken med mycket goda saker, och lika självklart är att den har en plats i framtidens skola och vardag. Det konstaterar för övrigt också Johan Pehrson och Lotta Edholm, när de skriver att digitala hjälpmedel är viktiga men måste användas på ett genomtänkt sätt.

Beijmo vill ha en skola där elever får tillgång till världar bortom kommungränsen och lär sig att förstå de nätjättar som formar deras vardag. Jag håller med – och kan konstatera att det finns många utmärkta böcker som behandlar just detta. Idén om att vi måste välja mellan böcker och skärmar är falsk, för sanningen är att vi behöver båda. Men det råder inget tvivel om att skärmar kommer vara en del av framtidens vardag, utbildning och arbetsliv. 

Men frågan är om böcker kommer vara det? Om vi inte stöttar läsningen riskerar vi gå mot en framtid ingen höjer på ögonbrynen inför Donald Trumps läsvanor. 



Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria på Enskilda Högskolan Stockholm och medarbetare på Expressens kultursida.



Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.