Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Joel Halldorf

Därför håller inte Hamids ursäkt

Under flera år skrev han flera nedsättande inlägg på Twitter, högerextrema Nationell.nu och Flashback.
Hamid Zafar, bejublad sommarpratare, skoldebattör och Årets svensk.Foto: PRIVAT

Joel Halldorf kommenterar avslöjandet om Hamid Zafars dubbelnatur i sociala medier.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Den första känsla som väller fram inför nyheten i DN att rektor Hamid Zafar skrivit hatiskt och nedsättande om judar och homosexuella är besvikelse. Hans aggressiva inlägg om ”sionister”, ”usla judar” och ”HBTQ-träsk” är helt enkelt sorglig läsning. 

Zafar har haft mångas öra och förtroende: Han har arbetat inom skolan, sommarpratat, gett Moderaterna råd i integrationsfrågor, uttalat sig i tidningar, tävlat i ”På spåret” och utsetts till Årets svensk – jag satt själv i juryn – för sina insatser som rektor i Göteborg. 

Zafar själv hänvisar till ungdom och förvirring, men detta pågick tills han passerat 30 och ansågs vuxen nog att arbeta som både lärare och rektor. 

Men det är, menar Zafar nu, uppfattningar han lämnat bakom sig. Han citerar, som så många som fastnar i granskningar, Jesus: ”Den som är fri från synd är välkommen att kasta den första stenen.”

Jesus själv kastade inte någon sten i den berättelse Zafar syftar på. Historien om Jesus möte med äktenskapsbryterskan är älskad, men också lätt att missbruka. För förlåtelse kan inte reduceras till att man rycker på axlarna som om ingenting hänt.

I dag har vi en offentlighet som vet allt som synd och skam, men väldigt lite om förlåtelse.

Synd är, om vi ska hålla oss kvar inom den bibliska tankevärlden, ett problem eftersom det skadar andra människor. Felet med den platta moralismen är att den reducerar synd till orenhet eller abstrakt skuld. Men det verkliga problemet med mörka ord och handlingar är att de skadar andra. Det gäller också hat som sprids på nätet. 

Därför kräver förlåtelse en ånger som förenas med botgöring: att vi gör något för att försöka reparera skadan. 

Det kan vara något mycket praktiskt. En katekes nämner som lämplig botgöring att man lämnar tillbaka stulna ting eller återupprättar det goda namnet hos den som man förtalat.

En sådan botgöring gör dessutom något med oss som går djupare än om vi bara vänder blad och försöker gå vidare. För vår ondska skadar ju också oss själva, och även det såret behöver läkas. Den tyske teologen Dietrich Bonhoeffer kallade den nåd som delades ut lättvindigt utan varken ånger eller omvändelse för ”billig nåd”. Mot den ställde han en dyrbar nåd: En som inte bara tar bort skulden, utan också läker de skador jag har orsakat. 

I dag har vi en offentlighet som vet allt om synd och skam, men väldigt lite om förlåtelse. Det föder både hårdhet och rädsla. Men lösningen är inte den billiga nåd som är så lätt att ropa efter. För den nåden tar inte mörkret på allvar, därför gör den inte någon verklig skillnad. Den billiga nåden drar ett klumpigt streck över sår som i själva verket behöver förbindas.

Omvändelsens väg är svårare, men också sannare. I kyrkor finns utarbetade ordningar för detta, med bikt, botgöring och syndaförlåtelse. 

Hur något liknande skulle se ut i den samfundsliknande gemenskap som är den svenska offentligheten vet jag inte. Men det är en sådan väg som Hamid Zafar skulle behöva gå. För sin egen skull, och för alla dem han skadat.

 

Joel Halldorf är författare, teolog och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är ”Gud: Jakten”. 

 

Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=73816&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.

Se också:

”Rektor Hamid” om varför han skrev hatiska inlägg om judar.
”Så himla besviken, ledsen och arg”