Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Jens Liljestrand

Vi vill ha beröm – för att vi inte är svin

Filmmogulen Harvey Weinstein har i många år förgripit sig på kvinnor, en nyhet som nyligen resulterat i att hundratusentals kvinnor nu berättar om övergrepp under hashtaggen #metoo. Foto: JORDAN STRAUSS / AP TT NYHETSBYRÅN

I svallvågorna efter Harvey Weinstein-skandalen berättar kvinnor över hela världen om övergrepp under hashtaggen #metoo.

Jens Liljestrand skriver om de "goda" männens stolthet över att inte ingå i ett förtryck som i längden gynnar dem.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA | #METOO. Vi var kanske mellan 25 och 30 när vi sent en kväll plockade upp några tjejer i 17-årsåldern som stått och frusit vid busshållsplatsen och vinkat åt oss att de ville ha skjuts. De satte sig i baksätet och vi körde dem några kilometer till deras förort. Nej, jag och min kompis varken sa eller gjorde något dumt. Vi pratade knappt med dem, undvek att se på dem, kanske insåg vi att en likgiltig man ibland kan vara att föredra.

Men i ögonblicket när de öppnade bildörren vred jag på mig och log. "Berätta nu inte för era mammor att ni liftade hem."

Efteråt fattade jag inte varför jag slängde ur mig nåt så idiotiskt. Först nu förstår jag.

I den väldiga, ursinniga flod som just nu strömmar genom sociala medier under hashtaggen #metoo fastnar jag framför Malin Michea, som i en tråd på Twitter förklarar hur den majoritet av män som inte begår övergrepp i förlängningen gynnas av det patriarkala våldet. I ett samhälle där nästan alla kvinnor under sina liv upplever trakasserier eller övergrepp, fostras de till att behandla alla främmande män med försiktighet eller överdriven vänlighet. Och de män som inte är förövare lär sig på samma sätt att detta på något sätt hedrar dem.

 

Sugar dating och "the good guy"

Malin Michea skriver till mig och alla andra självgoda helyllesnubbar: "Du tjänar på att andra män begår övergrepp eftersom du framstår som så otroligt schysst och bra JÄMFÖRT."

Och hon har ju rätt. Det finns ett belöningssystem där "snälla" killar lär sig att den som inte tafsar, inte tjatar till sig sex, inte nyps eller kläms eller skickar äckliga mejl, förtjänar något slags beröm. Bekräftelse, eller respekt, eller åtminstone ett sött litet leende.

I Expressens avslöjande i förra månaden om SVT-chefen som försökte köpa sex på en "sugar dating"-sajt, fanns en detalj som jag fann oändligt sorglig. När reportern Lisah Silfwer frågade mannen om varför han erbjöd det han trodde var 14-åring 9 000 kronor för att ta hennes oskuld efter 15-årsdagen, svarade han:

"– För att se till att det inte är någonting som händer när hon är 14 år. (...) Tänk så här. Det är någon som tar så stora risker och vill liksom gå hem till någon....

Så du är "the good guy" här?

– Ja, faktiskt."

Han är the good guy! Tänk vilken tur för de stackars fjortisarna, som råkar ut för en gentlemannatorsk som han och inget pervo. De borde ju vara tacksamma som får träffa nån som är så snäll.

 

LÄS MER: Ida Ölmedal om pappafeminismen 

Guldstjärna och godispåse

Det låter som ett dåligt skämt, men speglar tyvärr verkligheten. I en värld av våldtäktsmän är det lätt att sola sig i glansen av att inte vara ett sexistiskt svin. Vi fostras till att tro att den som respekterar kvinnors integritet borde belönas med guldstjärna och godispåse.

Men ett uppträdande utan våld och övergrepp gör dig inte till en drömprins. Att peka ut vidriga män i din omgivning gör dig inte till en hjälte. Att rakryggat stå upp för kvinnor på arbetsplatsen eller på krogen gör dig inte till Nelson Mandela.

Det gör bara att du når upp till lägstanivån för vad som förväntas av en vuxen människa.

Jag vet nu vad jag sa till de där 17-åringarna i baksätet. Jag sa att de minsann hade tur som blivit upplockade av så schyssta killar som vi. Jag talade om för dem vem som hade makten här. Jag krävde en medalj för att vi var the good guys. 

Jag står i djup skuld till er 17-åringar, var ni än är och vilka ni än har blivit, som inte verkade ett dugg imponerade utan bara gav mig en trött, uttråkad blick.

Ni som ryckte på axlarna, sa "tack för skjutsen" och lämnade mig ensam med min skam. Det är jag som ska tacka.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!