Foto: EXPO ARKIV / EXPO ARKIVFoto: EXPO ARKIV / EXPO ARKIV
 Foto: EXPO ARKIV / EXPO ARKIV
Foto: OMAR MARQUES / SOPA IMAGES / ZUMAPRESS.COM/IBL ZUMA PRESSFoto: OMAR MARQUES / SOPA IMAGES / ZUMAPRESS.COM/IBL ZUMA PRESS
 Foto: OMAR MARQUES / SOPA IMAGES / ZUMAPRESS.COM/IBL ZUMA PRESS
Jens Liljestrand

Låt oss aldrig glömma SD:s rötter i nazismen

Publicerad
Uppdaterad

Polens nya lag påminner om att extremisternas strategi är att ta makten över vårt minne.

Jens Liljestrand skriver om vikten av att minnas vår historia – och tala högt om den.

KRÖNIKA | POLEN. Tidigt en solig sommarmorgon, den 10 juli 1941, samlade ett fyrtiotal katoliker i Jedwabne i östra Polen ihop sina judiska grannar och tvingade dem med hugg och slag till torget. De tvingades till förnedrande ritualer. De torterades och misshandlades. Kvinnor våldtogs. Spädbarn slaktades.

Som en obegripligt barbarisk final föstes judarna i en procession bort till en stor lada, där de spärrades in. Ladan dränktes in i bensin och tändes på. Den hoppackade folkmassan – siffran varierar mellan hundratals till så många som 1600 – brändes ihjäl levande.

Vrålet från ladan ekar in i vår tid.

Efter kriget skyldes massakern på den nazistiska ockupationsmakten. Först efter murens fall fastslog historikern Jan T. Gross att polackerna själva bar skulden för det bestialiska dådet, som de genomfört utan påtryckningar från tyskarna. Forskningen ledde fram till den enormt drabbande boken "Vi från Jedwabne" av Anna Bikont (på svenska 2014) och teateruppsättningen "Vår klass" av Tadeusz Slobodzianek, som fick skandinavisk urpremiär på Teater Galeasen i Stockholm hösten 2013.

 

LÄS MER – Peter Fröberg Idling: Det är fysiskt obehagligt att läsa boken 

Polsk lag tystar historiker

Uppsättningen är en av mitt livs mest skakande teaterupplevelser. Givetvis borde den visas i alla polska skolor. Så lär det nu inte bli. I tisdags signerade Polens president Andrzej Duda en lag som kan ge tre års fängelse för den som “offentligt och i strid mot fakta lägger ansvar eller medansvar på den polska nationen och den polska staten för nazismens brott”.

Förevändningen är att tyska koncentrationsläger som Auschwitz, Chelmno och Treblinka ibland felaktigt har beskrivits som "polska", på grund av att de geografiskt var placerade i det naziockuperade Polen. Men många befarar att lagen kommer att tillämpas för att tysta alla som benämner det historiska faktum att den polska civilbefolkningen bär ansvar för pogromer mot judar både före, under och efter andra världskriget. Samtidigt som antisemitismen växer med alarmerande hastighet i dagens Polen.

Om den förfärande utvecklingen i vårt södra grannland – liksom i stora delar av Östeuropa – har det sagts och skrivits mycket. Men den nya lagen bör påminna oss om ett grundläggande drag i all extremism: viljan att ta makten över minnet. Kommunismen gjorde utraderandet av misshagliga personer från fotografier till en rutinåtgärd. I Putins Ryssland skrivs historieböckerna om för att ursäkta Stalins terror – och Armando Iannuccis nya film "The death of Stalin" har förutsägbart nog förbjudits. En motsvarande utveckling ser vi i Turkiet, där det är förbjudet att påstå att folkmordet mot armenier har ägt rum.

 

LÄS MER – Jonas Gardell: Dags att tala klarspråk om SD 

Sverigedemokraterna – grundat av nazister

Efter Ingvar Kamprads bortgång rasade en debatt i sociala medier om det lämpliga i att lyfta fram Ikea-grundarens nazistiska förflutna så nära hans död. I själva verket vittnar det om en djupt hälsosam reflex i den svenska kulturen: att minnas de öppna såren. Att aldrig plåstra om dem eller skyla över dem. Skotten i Ådalen, 68-vänsterns diktaturfjäsk, tvångssteriliseringar – allt ska fram, allt ska ältas. Bara så behåller vi en vital samhällsdebatt och lyser upp de mörka hörnen i vårt kollektiva minne. 

I år firar Sverigedemokraterna 30 år. Gå gärna in på partiets hemsida och läs med egna ögon hur varje spår av gamla och nya nazister, fascister, skinnskallar och rentav Waffen SS-veteraner noggrant har raderats från historien.

På Sverigedemokraternas hemsida beskrivs partiets historia. Att grundarna var fascister, nazister och andra högerextremister nämns inte med en stavelse.

Se hur tystnadskulturen och hyckleriet frodas i ett parti som nu försöker framstå som trygghetens och ordningens apostlar i Sverige. Ett parti som öppet flörtar med Ungern, ett land där det numera är förbjudet för medier framföra åsikter som skadar den ungerska staten.

Så låt oss fira Sverigedemokraternas trettioårsjubileum genom att tala öppet om det öppna sår de representerar.

Medan vi fortfarande kan.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen. Läs fler av hans artiklar här.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag