Korallblekning vid Stora barriärrevet utanför Australien, fotograferat i mars 2017. Foto: WWF/BIOPIXEL HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Korallblekning vid Stora barriärrevet utanför Australien, fotograferat i mars 2017. Foto: WWF/BIOPIXEL HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Jens Liljestrand

Jag är trött på att visa mitt barn en döende värld

Publicerad

Svenskar fortsätter bekymmerslöst köpa miljöskadliga flygresor till främmande solstränder. Jens Liljestrand skriver om förnekelsen av vårt kollektiva självmord.

KRÖNIKA | KLIMATKRISEN. Vi tar en taxi ut till flygplatsen. Vi flyger i åtta timmar och landar i Addis Abeba. Vi tar nästa plan, ett mindre, och flyger vidare till Mombasa i Kenya. Vi åker taxi, sen bil, sen jeep. Vi passerar hotell, slum, marknader, fattiga och ännu fattigare människor, brinnande sophögar där hundar letar efter mat. 

Vi kommer till en motorbåt som tar oss långt ut i havet, skimrande vågor under ändlös blå himmel. Vi kastar ankar. Vi dyker ner med våra simfötter och cyklop och undervattenskameror och möter stim av fiskar och en grågrön, gråblå, gråvit gröt av stenar och alger som en gång var ett levande korallrev.

Först på kvällen, i den långa bilresan hem, säger elvaåringen det alla tänker. Hon säger det tyst, lugnt, ett enkelt konstaterande.

”Det var inga färger. På alla filmer ser det så fint ut med alla färger. Men jag vet ju att såna koraller bara är på film. Det är aldrig så på riktigt.”

I Cormac McCarthys moderna klassiker "Vägen" (2006) rör sig en man och hans son till fots genom ett ödsligt, postapokalyptiskt USA. Faderns stora mål är att komma fram till havet, kanske i ett fåfängt hopp om att tillvaron är drägligare vid kusten. Men havet är lika kallt, dött och grått som allt annat.

"Jag är ledsen att det inte är blått", säger pappan i en replik som lakoniskt sammanfattar vår tids besvikelse.

"Det är okej", säger pojken.

En annan stor amerikansk prosaist, Ernest Hemingway, har ett råd till den som vill förmedla något i skrift: ”Skriv hårt och tydligt om det som gör ont.”

Så här kommer det: Jag vet inte längre hur jag ska reagera när jag hör vänner skryta om sina nya hus på spanska solkusten, "på pendlingsavstånd". Eller tala seriöst om att man borde flyga upp och kolla in isbergen på Nordpolen innan de försvinner. Eller föräldrar som säger sig vara beredda att göra vad som helst för sina barn samtidigt som de lägger alla sina pengar på att fördärva samma barns framtid.

Jag vet inte längre vad jag ska göra med ilskan, sorgen och skammen över en förstörd värld. 

 

LÄS MER: Anna Hellgren – "Ni skriker som grisar om flygskatten" 

Världshistoriens dyraste självmord

I veckan som gick förstördes ett antal hem i kuststaden Montecito i södra Kalifornien. Först kom torkan som fick växtligheten att vissna och dö, sen skogsbränderna, sen syndafloden som vräkte undan en jord som ingenting längre band kvar. 18 personer har dött i leran. Den yngsta var tre år gammal. Detta i en exklusiv förort för extremt rika invånare i världens rikaste land. Fundera ett ögonblick på hur samma mekanismer drabbar världens fattigaste. Eller dina barn om 50 år, eller 15, eller 5.

Gyttja och stenar täcker platsen där en lyxvilla en gång stod i Montecito, Kalifornien. Efter förra månadens skogsbränder fanns det inget som band fast jorden när syndafloden kom.Foto: FREDERIC J. BROWN / AFP

Jag är trött på att leva så här. Jag är trött på att arbeta för att ha råd att gång på gång packa in mina barn i en sardinburk med plastmat och efter timmar av trängsel och tristess komma fram och ta selfies med en döende värld som bakgrund. Det är en livsstil bortom all idioti. Det är världshistoriens dyraste självmord.

Jag säger till min dotter att korallerna visst var fina en gång, jag såg dem själv när jag var pojke. Det såg ut som i "Hitta Nemo", färgerna var så starka att det stack i ögonen, det var en sagovärld. Men den är borta nu.

Jag vet inte hur jag ska trösta henne.

Det får bli hon som tröstar mig.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag