"Män visar kuken för mig" av Caroline Hainer."Män visar kuken för mig" av Caroline Hainer.
"Män visar kuken för mig" av Caroline Hainer.
Jens Liljestrand.Jens Liljestrand.
Jens Liljestrand.
Jens Liljestrand

Dickpicsen blottar ett manligt kontrollbehov

Publicerad

Den gångna veckan kommer att gå till historien som dagar då skammen för sexövergrepp flyttades från offer till förövare – en social revolution.

Jens Liljestrand skriver om kränkningar, dickpics – och vad som händer när kvinnor bestämmer sig för att visa upp det mest privata.

KRÖNIKA | SKAMKULTUR. I ”Lust och fägring stor” (1995), det som blev Bo Widerbergs sista film, är huvudpersonen Stig (spelad av regissörens son Johan Widerberg) grymt besviken på sin älskarinna och lärarinna Viola (Marika Lagercrantz). Hur ska då en kränkt 15-åring bäst visa sitt missnöje?

Enkelt. Han går till kyrkan på skolavslutningen när Viola ska dela ut klassens betyg inför sommarlovet. Där ställer han sig vid altaret och tar fram sitt könsorgan. Iskallt blänger han på lärarinnan. Sen drar han upp gylfen och går, utan ett ord.

Det är en magnifik scen – inte magnifik som i ”bra”, men som i ”äkta”. Den blottade lemmen är en tidlös symbol för manlig fruktsamhet, men också för det patriarkala herraväldet. Hon är vuxen och lärare, han är en pojke och elev. Men hon har ingen penis, det har han, och därmed har han också makten i sin hand.

Man påminns om att fuck you-tecknet, att med ett höjt långfinger forma knytnäven till en fallos, användes redan av de gamla grekerna och numera är det universella sättet att demonstrera förakt.

 

LÄS MER – Karin Olsson: Lägg ner tramset om att medierna mörkar om sexövergreppen! 

En social revolution

Veckan i mitten av oktober 2017 kommer att gå till historien. En fördämning har brustit, en lavin av nedtystad kvinnlig erfarenhet vällt fram i ljuset. Män har systematiskt tagit sig rätten att skända kvinnor tack vare en tystnadskultur som nu luckras upp. Självklart lever vi fortsatt i ett samhälle där kvinnor utsätts för övergrepp. Men skammens tyngdpunkt har förskjutits, från offer till förövare. Det vi bevittnar är en social revolution.

Bland alla de groteska, hemska eller rätt och slätt vidriga historier som kvinnor under hashtaggen #metoo har fört fram i offentligheten, är det något som har slagit mig: hur ofta män kränker och trakasserar genom den löjliga men samtidigt laddade handlingen att helt enkelt visa snoppen.

I en bok med den lakoniska titeln ”Män visar kuken för mig” diskuterar Caroline Hainer den så kallade dickpicen, bilder av penisar som ofta är tagna av innehavaren själv med mobilkamera och sedan distribueras digitalt, ibland som del av en ömsesidig flört men oftare som ett slags kommunikativ murbräcka: Här är min penis. Prata med mig. Bekräfta min existens.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Vi "schyssta män" vill ha beröm – för att vi inte är svin 

Dickpicen som en symbolisk penetration

Dickpicen, menar Hainer, är en mildare och modern variant på det uråldriga manliga beteendet att blotta sig för främlingar, främst kvinnor eller barn. Den blir ett slags mental penetration (eller ett mycket bokstavligt mindfuck): jag kan inte invadera din kropp (än), men jag kan invadera din hjärna genom att visa dig min erektion.

Det är på sätt och vis genialiskt. En form av bestraffning eller kontroll som går ut på att jag visar upp det mest intima jag har, för att få dig att känna skam.

Och det slår mig att #metoo-kampanjen också är ett slags blottande, en invasion. Män scrollar i sina skärmar och ser dem fyllas av kvinnor som visar upp sina trauman, den nakna sanningen om vad som pågår på skolor och krogar, arbetsplatser och tunnelbanor.

Det finns en sammanbiten stolthet i mycket av det som skrivs: Här är min berättelse. Läs den. Bekräfta dess existens. Och bekräfta därmed mitt människovärde.

Och många män gör nu det som kvinnor har gjort i alla tider. Blundar, tittar bort, försöker radera det de nyss såg ur minnet. Men det går inte, för mansväldets hemliga vapen har till slut erövrats av dess motståndare.

Skamkulturen faller på eget grepp.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag