Foto: IZABELLE NORDFJELL / IZABELLE NORDFJELL EXPRESSENFoto: IZABELLE NORDFJELL / IZABELLE NORDFJELL EXPRESSEN
 Foto: IZABELLE NORDFJELL / IZABELLE NORDFJELL EXPRESSEN
"Ditt ansikte i morgon.""Ditt ansikte i morgon."
"Ditt ansikte i morgon."

Javier Marías förtjänar vår uppmärksamhet

Publicerad

I resten av världen är Javier Marías en kritikergunstling med många läsare.

Victor Malm läser en storslagen och postmodern deckare om livet självt.

LITTERATUR | RECENSION. Den franska filosofen Gilles Deleuze skriver på ett ställe att ”På spaning efter den tid som flytt” inte är en framställning av ”det ofrivilliga minnet”, som den berömda passagen om madeleinekakan lätt får en att tro. 

I stället är Marcel Prousts berömda roman berättelsen om ett lärlingskap, som först och främst går ut på att lära sig ”att betrakta ett material, ett föremål, en människa, som om det avgav tecken att dechiffrera och tolka”. 

Enklare uttryckt: att lära sig betrakta världen omkring en som om den på riktigt var meningsfull, som om varje partikel utsöndrade mening. 

Javier Marías

Något liknande skulle kunna sägas om den spanska författaren Javier Marías ”Ditt ansikte i morgon”, en storartad roman i tre delar som nu finns att läsa i Lena E Heymans viga svenska version. 

Varför den 66-åriga Marías, trots fyra sedan tidigare översatta romaner, sällan talas om i Sverige vet jag inte. I resten av världen är han såväl kritikergunstling som välsäljande författare. Så borde det vara här också. För även om de över 1100 sidorna kanske ser avskräckande ut, är det läsning av en ovanligt storslagen sort. 

 

LÄS MER – Magnus Florin: En madeleinekaka i Marcel Prousts berså

Javier Marías.Foto: RICCARDO MUSACCHIO & FLAVIO ANNIELLO / ALBERT BONNIERS

Klyschan, populariserad av honom själv, säger att när man läser Prousts storverk, träder man in i en stor katedral – varje sten är avsedd, meningstyngd, pockar på tolkning. 

Och i så fall är att läsa ”Ditt ansikte i morgon” som att gå ut på ett torg: runtom en vimlar människor som man aldrig ska se eller tänka på igen, men så faller solen över dem och allt blir tydligt, varje mänsklig detalj, varje rynka, ser för ett ögonblick meningsfull ut. 

Den brittiska underrättelsetjänsten

Det är pretentiöst sagt, jag vet, men just här har det sina skäl. ”Ditt ansikte i morgon” är nämligen en spionroman, även om spiongruppen den handlar om är av en märklig, intellektuell, sort, dock anknuten till den brittiska underrättelsetjänsten MI6. 

Gruppen i sig är dock namnlös, liksom uppdraget de har att genomföra, som bäst beskrivs som en form av säkerhetsarbete som implementeras på förhand, innan behovet har uppstått. Människorna som gruppen består av har skänkts ”en ovanlig gåva” – de har förmågan att se hur den andres ansikte kommer att se ut i morgon. 

Fantastik? Inte riktigt. Berättaren, och huvudrollen, Jacques Dezas inleder romanen med en mening som kastar ljus över det hela: ”Man borde aldrig berätta”, hävdar han. 

Säkerhetsrisk

Förutom den uppenbara ironin, som genomsyrar Marías snygga och lediga stil, är det en kommentar som berör Dezas värv. Genom att intervjua och lyssna på berättelser, studera ansikten, blickar, kroppsspråk och ticks, har han som uppgift att förutsäga huruvida personen framför honom kommer att göra ont, i framtiden utgöra en säkerhetsrisk. 

Men även om Deza är utmärkt på att prognosticera hur alltifrån popstjärnor, maffiabossar och militärledare som överväger statskupper kommer att bete sig i morgon, kan han inte få syn på sig själv. 

När han kastas in i spioneriets väv har han nyligen lämnat sin hemstad Madrid. Ett äktenskap har havererat. Kvar i Spanien är hans fru och barn. 

Oxford

Han söker sig till Oxford, där han en gång har undervisat, och en briljant professor, baserad på den berömda hispanisten sir Peter Russell, som leder honom in i underrättelsetjänstens korridorer. 

Gåvan han har måste tas tillvara, och väl där vägleds han av den genreriktigt demoniska och farliga spionchefen Tupra.

Och berättelsen som börjar med ett belevat och beläst samtal om världens läge med en pensionerad Oxfordprofessor urartar långsamt till en gestaltning av detta osäkra, läskiga läge: en diplomat mörbultas på en klubbtoalett i London, högt uppsatta politiker och inflytelserika kändisar avtvingas lojalitet och bekännelser. På vems order? I vilket syfte? Det får vi inte veta. Kanske går det inte att veta. 

Stalinistisk byråkrati

Men det är en utomordentlig samtidsbild, med allegorisk kraft: ju mindre man vet om och ser av helheten, desto lättare är det att uppbära den, fortsätta underblåsa dess existens. 

Det gäller klimatet, ett ekonomiskt system som blir allt omöjligare att legitimera, en snart sagt stalinistisk byråkrati som gör statiska formulär av våra liv. Och hur allt det hänger ihop. 

Ett konspiratoriskt sätt att tänka, absolut, men spiongenren suggererar fram det. För vi är ju bara människor, små varelser som lever bredvid varandra, under nät så stora att de bara går att glimta. 

 

LÄS MER – Victor Malm: Ta strid för det skrivna ordet!

 

Och det är förstås även denna märkliga existens som Marías roman tecknar. Förutom en berättelse om postmoderna spionerier, är det en storslagen skildring av vad osäkerheten som att vara en människa bland andra innebär – om vad det är att lyssna på, berätta för, att förstå och älska en annan. 

Mörk världsbild

Bilden av världen är mörk, men den som har tålamod nog att tröska de många sidorna, den långrandiga och från saken om igen avvikande berättarstilen, skärper sin blick. Genomgår ett lärlingskap. 

Lär sig se världen med Marías uppmärksamma koncentration, som det finns något nästan utopiskt medmänskligt i. Föremål och material, miner och gester, ordval, fallet hos en kjol, människor – inget undgår den, för han vet att verkligheten blir rikare om man utgår från att den är meningsfull och i var stund utsätter den för tolkning. 

 

ROMAN

JAVIER MARÍAS

Ditt ansikte i morgon

Översättning Lena E Heyman

Albert Bonniers, 1144 s. 

 

Victor Malm är doktorand i litteraturvetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.

Läs fler av Victor Malms artiklar här.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag