Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Jag måste kunna kritisera islamism"

Ivar Arpi.Foto: SvD
Alen Musaefendic.
Sami Said.Foto: Viktor Gårdsäter

Ivar Arpi tröttnar på att användas som slagträ i "Muslim 2.0"-debatten och svarar Sami Said och Alen Musaefendic.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SVAR DIREKT

"Ivar Arpis läsare vet inte vad islam är"

 

Att Ivar Arpi skrev ännu en al-Qaida-artikel, utan någon aktuell dagshändelse att knyta den till, på Eid-al-fitr, vars aktualitet han dessvärre missade, är toppen av isberget. Att jag har kallat honom islamofob är direkt felaktigt. Däremot har jag ifrågasatt hans förmåga att särskilja islam och islamism. I en ofta återanvänd formulering skriver han: "Det räcker med att konstatera att radikal islamism förvisso inte representerar hela islam, men att islam har ett problem med radikal islamism." Han låter helt ointresserad av islam. Hur isolerar Arpi islam från islamism, om han inte vet vad islam är?
Än värre är den lingvistiska disciplin han förväntar sig av sina läsare. Det är lätt att sätta tro till den breda allmänhetens urskillningsförmåga, och på så sätt smickra den. Det är populism.

Faktum är att den svenska allmänheten vet ytterst lite om islam. För den som läser snabbt är orden islam och islamism oskiljaktiga. Fråga gemene man vad skillnaden är mellan liberalism och libertarianism. Mellan intelligent och intellektuell. Mellan Allians och Allianz, socialt och socialistiskt, mellan Hamza Yusuf och Yusuf Islam, mellan al-Khwarizmi och al-Zawahiri, Iran och Irak, sunni och shia. Förvirrande? Just det.

Under valet 2010 hade vi som kampanjade för Alliansen ett problem: ett stort antal människor visste inte vad Alliansen var, och många misstog den för ett separat politiskt parti. Alliansen hade i detta skede fyra år i regeringsställning bakom sig. Så mycket vet folket.
Fånig är helt rätt ord för att beskriva min förra artikel. Det är satir, det är meningen. Artikeln handlar inte om Arpi. Att han väljer att "besvara" den är ytterst märkligt.

 

Alen Musaefendic

kulturen@expressen.se

Det är aningen gåtfullt för mig varför jag nämns i replikväxlingen mellan Sami Said och Alen Musaefendic. Jag verkar mest fylla en funktion som rekvisita eller karikatyr. Jag bemöts inte i sak, inga citat anförs, utan nämns som om poängen vore uppenbar för alla.

Faktum är att det Musaefendic och Said diskuterar är ganska långtifrån vad som upptar mina tankar. Vad muslimer i allmänhet gör på fritiden, hur ofta de går i moskén, var de fikar - allt detta är mig egalt. Det jag intresserar mig för är islamism i dess politiska och extremistiska uttryck. Att blanda ihop vanliga muslimer med islamister tjänar bara extremister på.

Det känns fånigt att diskutera Facebookvänskaper i tryckta medier, men när det nu anförs av Musaefendic som någon sorts indicium bör det väl kommenteras. Att jag avslutade vår, som han kallar det, virtuella bromance beror inte på att jag inte kan ta kritik, utan på att Musaefendic återkommande anklagade mig för islamofobi när jag avhandlade ämnen som terrorism eller yttrandefrihet i förhållande till Muhammedkarikatyrerna.

 

LÄS MER: "Jag väntar – när kommer muslim 2.0"

Islamister får inte göras till representanter

En händelse han tog illa upp av var att jag, utan att vara medveten om det, skrev om al-Qaida samma dag som högtiden Eid al-fitr, som avslutar fastemånaden ramadan. Tajmingen var olycklig, men oavsiktlig.

Jag har respekt för att någon med Musaefendics eller Saids bakgrund kan ha svårt för de debatter som tidvis uppstår kring islam. Islamister får inte göras till representanter för alla svenska muslimer. Jag har ägnat många ledare, och en rapport, åt att göra den distinktionen tydlig.

Men bara muslimer själva kan föra kampen inom islam om vilka tolkningar som är mest rimliga. Där kan både Musaefendic och Said spela en viktig roll, och gör det säkert redan. Samtidigt kan jag inte sluta skriva om viktiga frågor. Ett par terrordåd senare, varav ett på en tidningsredaktion, har dessa teman också bevisat sin angelägenhet.

Att Musaefendic fortfarande inte tycker det tyder på att jag hade rätt när jag klippte våra band på Facebook. Vi är eniga om mycket, vi har till och med jobbat på samma ledarsida, men vi är oeniga om när det är relevant att skriva om islamism och terrorism.

 

LÄS MER: "Det är jag som är muslimen 2.0"

 

Ivar Arpi

kulturen@expressen.se

Ivar Arpi är ledarskribent på Svenska Dagbladet.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra texter.