Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Jag kan betala räkningar tack vare ljudböckerna

LJUDFÖRLAGET. Storytel sänder ett författarsamtal på Bokmässan 2019.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Martin Magntorn

Aftonbladets litteraturredaktör Sven Anders Johansson ondgjorde sig i veckan över ljudbokens tilltagande dominans. 

Jakob Nilsson hör den i dag döda kritiken mot deckardrottningar upprepa sig. 


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Först lite transparens: som förlagsanställd betalar jag räkningarna med ljudbokspengar. Det förlagen tjänar på det digitala närmar sig hälften av de totala intäkterna.

I en text i Aftonbladet om SVT:s ”Ekonomibyrån” om ljudböcker ondgör sig litteraturprofessor Sven Anders Johansson över utvecklingen (17/2). Det är inte första gången vi hör larmet. Bakom döljer sig en syn på bokbranschen som en välgörande verksamhet med uppdrag att fylla landets Billy-bokhyllor med kvalitetslitteratur. Något som nu är hotat av pappersbokens död. 

Utlämnad till appar kommer Svensson gå vilse i skräplitteratur och hens själ urholkas. Det är en felaktig bild nu och har alltid varit det. Bokbranschen är ett ekosystem. På samma sätt som Augustvinnaren eller Deckardrottningen betalat för några diktsamlingar per år kommer ljudbokssuccén att göra det.

Samma soppa, bara andra ingredienser.

Kvalitetslitteraturen misslyckas med att nå ut brett. Det är oroande, men det är inte ljudböckernas fel.

Strukturförändringen innebär också att klassamhället av läsare inte längre delas upp i genrer utan även utifrån format. Att motverka låsningen mellan klasserna är det vi i stället borde lägga kraft på att diskutera: Hur får vi ljudbokslyssnarna att hitta annat än deckare? Och hur får vi traditionella läsare att se värdet i att lyssna på Nobelpristagaren?

Johansson tycks insinuera att det är ljudbokslyssnarnas fel att litteraturen är i kris, ett tankevurpa som han egentligen själv adresserar i sina föraktfulla formuleringar om ljudböcker (”lättsmälta deckare att somna till” och ”konsumentanpassade berättelser”).

Man kan inte ställa (mål-)grupper emot varandra. Läsaren som utbrister: ”Genreöverskridande litteratur? För några år sedan, absolut. Men nu har jag Läckbergs nya i lurarna”, finns bara i professorns hjärna.

Bland ljudbokslyssnarna finns såväl de som annars inte alls hittat fram till litteraturen som de som tidigare konsumerat i huvudsak deckare, bara bytt format.

Kvalitetslitteraturen misslyckas med att nå ut brett. Det är oroande, men det är inte ljudböckernas fel.


Av Jakob Nilsson

Jakob Nilsson arbetar på förlaget Bokfabriken och är frilansjournalist.


https://embed.radioplay.io?id=79573&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.