Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Jag har till exempel velat ligga mer än du”

Carl Johan De Geer och Marianne Lindberg De Geer.Foto: PRIVAT

I dag är det alla hjärtans dag i ett land där vartannat giftermål slutar i skilsmässa.

Konstnärsparet Carl Johan De Geer och Marianne Lindberg De Geer intervjuar varandra om sitt 34 år långa äktenskap.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Hur har vi kunnat hänga ihop i 34 år? Våra tidigare förhållanden har väl alla varit korta eller turbulenta?

Carl Johan: Det cyniska svaret vore: man prövar sig fram i livet och till slut kanske man har turen att hamna rätt. Men det är mer än så. Min personlighet är hämmad. Utan din klokhet och analysförmåga skulle jag inte klara mig. Jag har läst både Freud och Alice Miller, men orienterar mig ändå dåligt. Du är min kompass.

 

Marianne: Nu överdriver du absolut min betydelse. It takes two to tango. Vi kommer båda ur liknande familjeförhållanden med vansinne, alkoholism och självmord i bagaget. Även klassmässigt. På proggtiden räknades man inte om man hade den klassbakgrund vi två släpat på. Vi fann varandra i det, om än många år senare.

Såklart har vi haft våra ups and downs, jag har till exempel velat ligga mer än du. Det behovet har med åldern avtagit. Har inte heller hittat någon tillräckligt intressant älskare, du skulle antagligen inte haft något emot det och bara tanken på det, har fått mig att avstå, och uppskatta det vi har desto mer. Som du säger: Sex, det minns jag med värme.

Vi har också samma strävan om familjen som en trygg plats för alla, det måste ses utifrån vår bakgrund. För oss flyter arbete och fritid samman och vi engagerar oss mycket i varandras arbeten.

Hade tyvärr i min ungdom en dragning till de riktigt besvärliga pojkarna.

Vi var inte unga, 48 respektive 40, när vi gifte oss. Var det en för- eller nackdel?

Carl Johan: Fördel förstås. Hade under mitt då relativt långa liv aldrig riktigt förstått andra människor eller socialt samspel. Du förde in mig i en ny värld. Du är ett socialt geni, kan binda samman och muntra upp både familj och arbetsplats.

 

Marianne: Tror inte jag hade upptäckt dig om jag hade varit yngre, mer än som kanske ett kort förhållande på väg mot the real thing, längre fram. Hade tyvärr i min ungdom en dragning till de riktigt besvärliga pojkarna. Har säkert med pappa att göra. Han var besvärlig, to say the least.

Marianne Lindberg De Geer och Carl Johan De Geer när de besökte Expressens kulturfest 2015.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vi fick ett gemensamt barn som i födelseannonsen presenterades som världsmedborgare. Då var vi 51 år respektive 43.  Hur kände vi inför att bli föräldrar vid den åldern?

Carl Johan: Bekymmersamt till att börja med. Vi trodde att vi skulle kunna dö i förtid och lämna vår bebis föräldralös. Men så blev det lyckligtvis inte. När han började skolan, upptäckte vi att det fanns fler äldre föräldrar, vilket kändes skönt, liksom normaliserade det hela. Nu är Ernst 30 och har oss i livet.

 

Marianne: Håller med dig, det var stor ångest i början. Kände mig ansvarslös. Men det var också en obeskrivlig glädje, så klart. Det som också gav mig ångest den första tiden av graviditeten var att jag, tack vare din uppmuntran, vid den tiden, hade börjat pröva mig fram så smått som konstnär. Det fanns också tre barn redan tidigare, Anders, Rebecca och Nina

Men efter fem parterapisamtal uppmärksammade terapeuterna mig på, att jag förknippade graviditet och barn med ensamansvar, eftersom det ditintills varit min erfarenhet. De pekade på dig och sa att ”här bredvid sitter en man som vill vara en del av föräldraskapet”. Vi föll i varandras armar, minns du?  Och på den vägen är det! Sen dess har det funnits plats för både barn och arbete.

 

Är det stormiga konstnärsäktenskapet en myt?

Marianne: Många av mina manliga kolleger har haft ihop det med psykvårdspersonal, är det svar nog på frågan?

 

Carl Johan: Ja, det tillhör filmens fiktiva värld. 

Jag är snart 82 och du snart 74. Du är min unga snygga troféhustru.

Vi har fyra barn ihop från olika förhållanden, hur har det fungerat?

Carl Johan: En stor och brokig familj? Underbart! Nu är barnen mellan 30 och 47. Otroligt. Vi kommer att uppleva 50-årsdagar. Men så underbart är det inte alltid. Vi har upplevt slitningar. Jag är väldigt återhållen när det gäller uppriktighet och sanning. Du är helt annorlunda. Men nu sitter vi framför HBO på kvällarna. Och tittar på andras problem. På dagarna jobbar vi heltid. Jag är snart 82 och du snart 74. Du är min unga snygga troféhustru.

Marianne Lindberg De Geer och Carl Johan De Geer gifte sig 30 januari 1987. På bröllopsfotot flankeras de av döttrarna Rebecca Afzelius (t v) och Nina De Geer (t h). "Vi blev ett från första dagen."Foto: Privat

Marianne: Tror att det här med barnen har varit och är en sak som håller ihop oss. Det har tagit tid att få alla relationer att hitta sin form, men man kan säga att alla barn och barnbarn har starka, självvalda relationer inom familjen. Vi firar jul och sommarlov ihop och det är omistligt för oss.

 

Hur var det vi träffades?

Carl Johan: Första gången jag träffade dig jobbade jag med en skräckfilm och du kom till inspelningen som extra maskör för att tillverka blod och sår. Du hade en magisk inverkan på den dystra arbetsplatsen med ditt glada skratt. Vi blev ett från första dagen.

 

Marianne: Genom en skolkamrat på Dramatiska Institutets maskörlinje, Barbro Forsgårdh, fick jag jobbet som extra maskör på filmbolaget Meyerateljéerna. Filmen hette ”Res aldrig på enkel biljett”. Då stod du där i vimlet med dina vänliga ögon, din röda toppluva och din egenhändigt tillverkade hammare och hälsade mig välkommen. Och redan samma dag, under en tagning, där Gert Fylking stod nedgrävd med bara huvudet som stack upp, kände jag någon som pressade sig mot mig bakifrån. Efter det var det vi.

Jag är ingen lätt person att leva nära.

Har vi något råd att ge andra?

Marianne: Nej, jag har inget råd. Andra tycker säkert det är skönt att leva ensamma, eller ha kortare förhållanden, särskilt när man är ung. Livet blir ju spännande i mötet med andra. För mig var det dags, helt enkelt. Ser det mer som slumpen, att jag hittade dig och att du stått ut med mig så här länge. Jag är ingen lätt person att leva nära.

 

Carl Johan: Att ge råd utifrån sin egen vilsenhet är inte lämpligt. Men det är klart: rutiner skadar inte och kaffedoft på morgonen skapar livslust varje dag.

 

Av Carl Johan De Geer och

Marianne Lindberg De Geer

Carl Johan De Geer och Marianne Lindberg De Geer är konstnärer och författare. Den senare är därtill medarbetare på Expressens kultursida.