Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Jag blir aldrig bitter, man får rynkor då"

Alexandra Pascalidou. Foto: Stella Pictures
Daniel Sjölin. Foto: OLLE SPORRONG

Daniel Sjölin kände sig som en förlorare när han inte vann Augustpriset 2007. Alexandra Pascalidou känner sig som en vinnare över att ens vara nominerad 2018.

De två författarna möts i Kultur-Expressen för ett samtal om litteratur, tävlingar och bekräftelse.

– I mitt inre såg jag en hel kombibil köra bort från mig, minns Daniel Sjölin.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

TV | KULTUR-EXPRESSEN. 2007 var Daniel Sjölin nominerad till Augustpriset i den skönlitterära klassen för sin bok "Världens sista roman". Han hade inga förväntningar, eftersom Åsa Linderborg var storfavorit med sin "Mig äger ingen". Till allas förvåning var det dock Carl-Henning Wijkmark som rodde hem priset med "Stundande natten".

– Man försöker tänka att "det är väl ändå roligt att vara nominerad", att det är okej att bli brädad av favoriten. Men när en sån dark horse gick och vann blev jag sur – då hade väl lika gärna jag kunnat vinna!

Sedan dess har mycket hunnit hända med Augustpriset, och Daniel Sjölin har kunnat följa utvecklingen både som kulturjournalist, programledare för "Babel" och på senare år som konferencier för Augustprisets nomineringsgala.

– Synen på författare har förändrats. 1990 ville inga författare komma till galan – om de inte visste på förhand om de vann. Det sägs ha stått en limousine parkerad utanför Olof Lagercrantz hem och en utanför Lars Ahlins hem, för att köra in dem till galan om de hade vunnit.

– Sen dess har priset vuxit och fått en större folklig förankring. Och det är sällan ett problem att få författare att vilja medverka. Priset har också fått en stor kommersiell betydelse, inte minst för de små förlagen.

"En av mammorna ringde och grät"

En nominering till Augustpriset kan betyda mycket. Även om det inte alltid ger en ökad försäljning, innebär det en bekräftelse för boken. Alexandra Pascalidou, nominerad i fackboksklassen för sin reportagebok "Mammorna", är lycklig över det erkännande hennes bok har fått. 

– "Mammorna" är Sveriges viktigaste bok, eller en av världens viktigaste böcker. För den bryter tystnader. Vi har kommit till ett paradigmskifte där tabun och tystnader som har ålagts kvinnor håller på att brytas.

I "Mammorna" intervjuas mödrar i förorter och utanförskapsområden som sällan har fått komma till tals i offentligheten.

LÄS MER: Gunilla Brodrej recenserar "Mammorna" 

– När nomineringen kom kände jag att vi alla var nominerade, berättar Pascalidou. Plötsligt läser och bryr sig människor om vad som händer i våra fattigkvarter, och det ger de här mödrarna en röst och en upprättelse. Efter nomineringen ringde en av mammorna mig från nattskiftet i Fisksätra och grät. Då kände jag: vi har vunnit.

"Jag såg en kombibil åka iväg"

Daniel Sjölin berättar att han först blev besviken när han inte vann 2007.

– Jag hade drömt om att köpa en bil för prispengarna. Jag såg en kombibil åka iväg! Det enda jag fick var en tekopp med Augustprisets logotyp på ... Det dröjde några år, men sen kunde jag faktiskt plocka fram den där tekoppen och kände mig i alla fall rätt nöjd över erkännandet.

Pascalidou känner sig redan som en vinnare.

– Även någon annan tar hem priset kommer jag inte att bli bitter. Bitterhet klär mig inte, man får rynkor av bitterhet och jag är för fåfäng för det ... ! Jag är bara så glad och tacksam och hoppfull för att boken nu blir ännu mer läst.

 

KULTUR-EXPRESSEN

Kultur-Expressen är ett program i Expressen TV och en podcast. Varje vecka fördjupar Kultur-Expressen ett aktuellt ämne med kunniga kulturpersonligheter i studion. Programledare är växelvis Karin Olsson, kulturchef på Expressen och Jens Liljestrand, biträdande kulturchef.