KOMMENTAR. Internationella biblioteket, Sveriges nationella centrum för mångspråkig litteratur, ska läggas ner, åtminstone i sin nuvarande form: det unika beståndet skingras, den lika unika kompetensen sprids för vinden. För så har den blågröna majoriteten i Stockholms stads kulturnämnd bestämt. Experterna protesterar – på SVT Opinion publiceras i dag (24/6) en artikel, bland annat signerad av den litterära chefen på Albert Bonniers förlag, två akademiledamöter, författare, akademiker och bibliotekarier, som kräver att beslutet hävs.
Vi är ett litet land. Ett litet språk. I ett litet hörn av världen. Och har magra språkkompetenser och generande liten kunskap om resten av världens kulturer, men ganska många invandrare. Upproparna har givetvis rätt: att sabba en av de få institutioner som från vår lilla ö lägger ut kunskapsbryggor till resten av världen är barockt – ur så väl ett bildnings- som ett integrationsperspektiv.
Men jag undrar – kommer någon att bry sig om protesten?
Försvunnen legitimitet
Om inte har vi ett sorgligt tecken framför oss: politiken behöver inte skänkas legitimitet av de intellektuella, inte ens när de senare presenterar en bestämd sakpolitisk åsikt i ett konkret fall som direkt berör deras värv. Men det vore kanske ett tecken i tiden – att lyssna på experter är knappast högsta mode, särskilt inte bland dem som vill driva så kallat centerpartistisk kulturpolitik.
Kulturborgarrådet Jonas Naddebos definition av en sådan – mer kommers i kulturen, mer kultur i kommersen – är förstås antitesen till en seriös idé, ja inte mycket mer än gymnasial nyliberalism. Men det är knappast omöjligt att den kommer att vinna, att Naddebos supervisionära idéer är vår ljuva framtid. Bildningsupprätthållande institutioner är dyra, särskilt starka och välfungerande sådana, och när (eller om) politikerna själva saknar bildning kan man förmodligen inte förvänta sig att de förstår deras värde.
Riv upp beslutet
Avvecklingen kallas för modernisering, och numera betyder det ordet bara en sak: att konkurrensutsätta saker på en fri marknad. Vi är inte där än med biblioteken, men jag är ibland rädd att det är den vägen som också dessa bildningens mikroutopier ska vandra, åtminstone om vi fortsätter släppa fram politiker som på sin höjd tycker att ”bildning” är ett fint ord. Som vägrar förklara hur just denna, så kallade, modernisering ska göra en redan bra och viktig verksamhet bättre, utan verkar anta att den magiskt blir det genom att ges en ny men sönderslimmad förpackning.
Beslutet måste naturligtvis rivas upp. Helst i går.
Victor Malm är kritiker och kulturredaktör på Expressens kultursida.