Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Inte särskilt sansad

Leila Khaled. Foto: Jallo Faber
Johan Lundberg om en förstamajtalande flygplanskapare.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Den palestinske poeten Ghayat Almadhoun kritiserar (Aftonbladet 26/4) svenska medier för "dold rasism". Genom att inte låta "mer sansade" palestinier komma till tals, sprider svenska medier, menar han, en "stereotyp bild av palestiniern som terrorist och islamist".
Det ligger en hel del i Almadhouns resonemang, vilket aktualiseras av att Leila Khaled har bjudits in som talare under den kommande helgen. Först på lördag som föredragshållare på Konsthall C i Farsta, som finansieras med medel från bland annat kulturrådet, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Och som i detta fall får hjälp från IASPIS (som ingår i den statliga myndigheten konstnärsnämnden), vilka finansierar Khaleds resa till och uppehälle i Sverige.
Dagen därpå uppträder Khaled på Stortorget i Gamla stan, där hon ska tala till massorna i syndikalisternas första maj-tåg.
Med tanke på den exponering som Khaled tidigare fått i svenska medier får man förmoda att de flesta är bekanta med hennes bakgrund.

Som medlem i samma slags palestinska terrororganisationer som en rad namnkunniga svenskar, däribland Jan Guillou (som var med i DPFLP), deltog Leila Khaled (medlem i PFLP) i två flygplanskapningar, dels i augusti 1969 i Rom, där planet sprängdes efter att passagerarna släppts, dels i september 1970, där en besättningsmedlem dödades. I dag säger sig Khaled inte ångra sina dåd; hon tror fortfarande på våldet som väg till frihet.
Khaleds världsbild har uppenbarligen ansetts så angelägen att förmedla till svensk publik, att SVT sände ett inkännande porträtt av henne 2006. Fyra år senare (20/3 2010)  skrev Andreas Malm på just Aftonbladets kultursida om henne.
Utgångspunkten var ett seminarium vid School of Oriental and African Studies (SOAS) i London, där Khaled framträdde via länk: "Vi såg henne - tyngden i hennes blick, all sten den bär på, all nedtrampad längtan - och hörde hennes allvarliga stämma lägga ut texten om värdet av den väpnade kampen. Endast med den kunde palestinierna fästa samman sina fragment till ett enat folk på 1960- och 1970-talen."
Anledningen till att Khaled inte kunde närvara personligen vid det Khaddafi-anstrukna SOAS, var att hon inte beviljades visum till England. Nu erbjuder dock svenska staten oss alla att få ta del av Leila Khaled, alive and kicking, och hennes antidemokratiska budskap.

JOHAN LUNDBERG
Johan Lundberg är chefredaktör för kulturtidskriften Axess.

EXPRESSEN.SE RÄTTAR: I en tidigare version angavs felaktigt att Jan Guillou var medlem i PFLP. Jan Guillou var medlem i DPFLP.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!