KULTURDEBATT. Historien om den papperslösa och efterlysta städaren i statsministerns bostad är på många sätt symbolisk och säger mycket om vår samtid, men en detalj i historien som inte fått mycket uppmärksamhet ger historien ytterligare nyans. Städaren visar sig vara en 25-årig kvinna från Nicaragua.
En ung kvinna på flykt undan en brutal diktatur där president Daniel Ortega inte drar sig från att fängsla och begå övergrepp på oppositionspolitiker, journalister, studenter, kvinnorättskämpar och urfolks- och människorättsaktivister. I veckan installerades han för en fjärde mandatperiod efter att under flera års tid ägnat sig åt valfusk, långsamt tagit kontroll över alla statliga institutioner och inför det senaste presidentvalet satt bland annat sju oppositionskandidater i fängelse.
Sen vände Sverige Nicaragua ryggen.
Nicaragua var under 30 år något av ett socialdemokratiskt hjärtebarn som 1979-2009 fick 6,8 miljarder kronor i bistånd, och ännu mer solidaritet, av Sverige. Daniel Ortega och hans sandinister var tidigare statsministrar Olof Palmes och Ingvar Carlssons vänner och kamrater, och Göran Persson och hans biståndsminister Pierre Schori stod Nicaragua nära.
Sen vände Sverige Nicaragua ryggen. Förtrycket ökade och 2018 flydde fler än 300 nicaraguaner till Sverige, flera av dem unga studenter vars revolutionära föräldrar en gång sett Sverige och Socialdemokraterna som vänner vars stöd det gått att lita på i vått och torrt.
Många är de unga nicaraguanska kvinnor som de senaste åren vittnat om hur de i fängelse utsatts för övergrepp, rutten mat, illaluktande vatten, trängsel och hur de tvingats klä av sig nakna och hotats med våldtäkt. I Sverige nekades de flesta av dem asyl, men en av dem hamnar papperslös i en bil utanför Magdalena Anderssons bostad, sedan den socialdemokratiska statsministern (om än omedvetet) anlitat henne som städerska.
Sanningen överträffar ofta dikten, men den socialdemokratiska solidariteten med Nicaragua liknar allt mer en saga.
Av Erik Halkjaer
Erik Halkjaer är journalist med lång erfarenhet av att bevaka Centralamerika.
”Jag vet ingenting osexigare än avund”
KULTURKRIGET. Daniel Sjölin möter Horace Engdahl i ”Kulturkriget” för att prata om den värsta dödssynden. ”För mig är avunden en råtta”, säger Horace Engdahl.