Fritt svävande föremål. (Bilden är beskuren.)
Fritt svävande föremål. (Bilden är beskuren.)

Ingela Johansson: Konstakademien

Publicerad
Uppdaterad
Peter Cornell studerar Ingela Johanssons målningar på Konstakademien.
Inte romantiska landskap, inte psykologiska porträtt utan oansenliga ting; just där kan finnas en öppning mot varats hemligheter, som hos Chardin, Cézanne eller Morandi.
I vanliga stilleben vilar föremålen på ett bord som tyngdlagen föreskriver. I Ingela Johanssons koloristiskt raffinerade målningar däremot avtecknar sig tingen svävande och utspridda mot en monokrom rymd. En fauna av alldagliga småsaker som man kan hitta i byrålådor och skåp eller loppmarknader: små figuriner, en soppterrin, en nåldyna, elkontakter, en tång, en morakniv, överblivna och kantstötta prydnadsföremål. I hennes målningar kommer de oansenliga tingen oss nära i sin sällsamma måleriska omsorg och saklighet; närmare och mer synliga än i verkligheten.
De omges av både kärlek och objektivitet – enligt Rilkes råd att ”inte måla: jag älskar det här!, utan måla: här är det.” Det är också barnets seende, en saklig och poetisk förundran inför tingen som hos Hilding Linnqvist.
När Ingela Johanssons föremål möts söker de inte det surrealistiska mötets gnista eller Magrittes anekdotiska klimax. De liknar snarare en rebus utan svar, föremål för en gåtfull begrundan.
Är de språkets beståndsdelar som tar en paus från syntaxens sele? Är de glimtar ur det ofrivilliga minnet, bokstavligen souvenirer? Och gång på gång framträder de mot en abstrakt rymd, figuration mot nonfiguration, en relation som väcker barns och filosofers undran:
Att tingen är…
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag